Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemlighet, böra vi dock som rätte kristne den
enfaldeligen tro.
Ainras. Men om Karin inte hade trott, då?
K Asm. Det kunde väl inte hända; då hade
jag ju inte kunnat bli salig.
(Annie försjunker åter i tankar. Karin
går ut.)
Annie (ensam.) Om hon inte hade trött, hfide
hon icke blifvit salig — derför trodde hon. Det
är sant, fast outransakligt. Hvarför kan icke jag
också tro, när jag vill det? Har en ond ande
smugit sig in i mitt hjerta? Jag bad ju morgon
och afton: inled mig icke i frestelse! Är jag blind
éller äro de andra blinda? Herre, upplys mig!
(Fru Klahr inkommer, medan Annie står
med sammanknåpta händer.)
Fhu Klahr. Nu tror jag det är tid, att du
sätter på dig klädningen, Annie, så få vi äta
frukost.
Akrie. Ja, mamma. (Går in.)
Fru Klahr (går några slag i rummet, sätter
sig derpå i soffan.) Så svärmisk hon är! Jag
skall bli lugnare, när de här dagarna äro öfver
och hon återkommer till jorden. Himmelen är
himmelen. Nog har man föreställningar den der
tiden som — som måste dunsta bort. Jorden är
jorden. Men i de jordiska förhållandena har ju
Gud sjelf satt oss. Ingen planta lefver af bara luft.
(Annie utkommer, iklådd en enkel, svart
sidenklädning och med ett stort elfenbenskors
på bröstet.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
