Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Adam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
130 år, utan at göra sin hustru
någon artighet; men ifrån den stunden
började han at göra barn efter sitt
belåte och sin likhet. Hans affällighet
gick så långt, at han til och med låt
förhuden wäxa igen, för at utplåna
Guds beläte. Slutligen ångrade han
at han brutit detta förbund och späkte
sin kropp sju weckord tid i floden Gihon,
der den stackaren blef så sargad, at han
liknade et såll.
(Pers. M.) Perserne säga, at Gud
skapade A. i 4:e himmelen, långt före
werdens begynnelse, och tillåt honom
utan åtskillnad äta af alt slags frukt
i paradiset. Han sade honom endast,
at om han blott äte af trädens frukt,
skule smältningen af denng lätta
föda gå fulkomligt wäl för sig, och
endast den gröfre delen kunde dunsta ut
genom porerna, men om han spisade
hvete, skulle deraf i hans mage wäxa
en massa, som ej kunde afgå samma
wäg, som skulle orena paradiset, och
bli en orsaf til hans utdrifwande. På
djefwulens inrådan åt Eva hwete och
narrade äfwen sin man dertil. Begge
fingo ondt i magen, och så blefwo
deras ögon öppnade. Då dref Gabriel
dem ur paradiset, af frugtan at de skulle
orena ett ställe, som war rent til sin
natur och borde förblifwa sådant.
(Afrik. M.) Inbyggarne på
Madagaskar tro at A. blef med Guds
händer knådad af en jordisk lera och
flyttad til paradiset. Han hade ej något
kroppsligt behof, så at Guds förbud
för honom at äta och dricka af hwad
der fans, tycktes wara öfwerflödigt.
Djefwulen misströstade likwäl icke, at
kunna förmå honom til olydnad, gick
derföre til honom, och frågade
hwarföre han icke smakade på den läckra
fruft som förskönade hans boning och
på de utsökta drichswaror der runno
såsoom watten. A. emotstod det första
anfallet; men djefwulen war enwis,
som snart tilbaka, och föregaf at
Gud hade sändt honom, för at säga A. at
han finge förtära hwad han behagade.
A. åt och drack på hans ord. Då
naturen, en tid derefter, öfwerlastad af
denna nya spis, fann sig behöfwa
lättnad, orenade A. det gudomliga ställe
han bebodde. Djefwulen, som nu hade
wunnit seger, skyndade at anklaga sin
narr hos Gud, som dref A. ur
paradiset. Kort derefter fick A. i wadan
en swullnad, som öppnade sig efter 6
månader, då der utkom en wacker flicka.
Förwånad öfwer detta underwerk, lät
A. genom Gabriel fråga Gud, huru
han borde skicka sig emot detta nya
kreatur. Han fick til swar, at han
borde upfostra henne, och sedan gifta sig
med henne, då hon blifwit fullwäxt.
A. lydde, och kallade sin hustru
Rahuna. Abel och Cain blefmo frukten
af detta ägtenskap. Se ABEL, EVA.
ADAMAH (Thalm. M.) den
nästsista af de sju jordar ell. werldar, som
åro öfwer hwarandra. Det war på
denna jord Adam tilbragte sin första
lefnad. Den nära bekantskap han
emot sin wilja, wid 113 års ålder,
hade med Lilit, befolkade den med
onda andar. Det war först efter Seths
födelse han kom på den jord wi bebo.
ADAMANTEA, Jupiters amma på
Kreta. Det säges, at hon uphängde
barnets wagga emellan grenarna på
träden, for at kunna säga at han
hwarken war i himmelen, på jorden ell. i
hafwet, och at hans skrif ej skulle
höras, samlade hon alla barn i nejden,
samt gaf dem pikar och små
kopparsköldar, för at göra larm omkring
trädet. Se AMALTHEA, CURETER.
ADAMANTIS, en ört i Armenien
och Cappadocien, som troddes hafwa
kraften at betaga lejonet dess wildhet.
ADAMANUS, oöfwerwinnelig, et
tilnamn som gafs åt Mars o. Herkules.
ADAMAS, son af Asius, dödad af
Merion wid Troja.
ADAMASTUS, ifrån Ithaka, fader
til Achæmenides.
ADAMS BRO, en rad af
sandbankar, som stråcka sig nästan i rät linje
emellan öarna Mangar och Cejlon.
Inbyggarne på den sednare ön tro at
det war denna wäg Adam tog, för at
komma öfwer til fasta landet; och
någre af dem påstå, at Mangar wiken,
likasom Röda Hafwet, åter blef
tilsluten, för at hindra hans återkomst.
Se CEJLON,
ADAMS SPETS, et högt berg på
Cejlon, som Indianerne kalla Hamabl,
och hos dem står uti synnerlig
wördnad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
