- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
103

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Apollo Citharœdus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en båge, och foten färdig til språng.
Det är sådan man bör föreställa sig
honom då han lemnar Lyciens skogar
för at återkomma til Delos, och som
Virgilius målar honom, när han
jemnför honotn med Æneas på jagten.

2. – CITHARŒDUS, ett af Apollos
tilnamn, då han föreställes hålla en
cittra eller lyra, såsom harmoniens
Gud. På graverade stenar finnes han
ofta stående eller sittande med lyran
i ena handen o. i den andra plectrum,
som ofta bjudes honom af en
kärleksgud eller Genius.

3. – DELPHICUS. Apollo kallades
så efter det rygtbara templet i
Delphi. På medaljer och graverade stenar
är trefoten hans förnämsta attribut.
På en graverad sten i Florentinska
kabinettet ses han stående i skuggan af
et lagerträd. Han pekar på ormen
Python. Wid sidan står et litet altare,
hwarpå sitter en kråka: en fågel som
war helgad åt honom.

4. – Ett af skeppen uti Æneas’
flotta.

1. APOLLONIA, en stad i
Macedonien, rygtbar för sitt orakel. Den
som rådfrågade det, tog rökelse, som
han, efter förrättad bön, kastade i
elden. Om hans önskningar bönhördes,
fattade rökelset genast eld; men om
det händelsewis icke föll i elden,
förföljdes det och förtärdes af elden.
Befarade man ingen bönhörelse, så kom
rökelset icke til elden; ja, til och med
när det föll midti lågorna, drog det
sig derifrån o. flydde. Ingen fick
rådfråga oraklet om dödsfall o. giftermål.

2. – En fest til Apollos ära hos
inwånarne i Ægialea. Apollo skall
efter sin seger öfwer Python, ha
begifwit sig dit med Diana, men fördrefs
af inwånarne, och måste söka en
fristad på Kreta. Någon tid derefter
härjade pesten i Ægialea. Man wände
sig til Oraklet, som swarade, at för
landsplågans uphörande borde en
deputation af 7 gossar och 7 flickor
afgå til Apollo och Diana, för at
bedja dem komma tilbaka. De
återkommo också werkligen, pesten uphörde,
och til minne af denna händelse
utsändes årligen et lika antal flickor,
likasom för at söka Apollo o. Diana.

APOLLONIDA, den lyciske Apollos
profetissa i Argos, under Pyrrhi krig
emot Argierne, gick ut en dag såsom
alldeles ursinnig, ropade at hon såg
staden full med blod och lik, och en
örn som slog ner på folkskaran,
hwarefter hon genast förswann. Kort
derpå blef Pyrrhus dödad i Argos.

APOLLONION, Apollos tempel.

APOLLONIUS, en af athenska
månaderne, stod under Apollos beskydd.

APOLLOPHANES, en Arkadier, hade
begifwit sig til Delphi, för at få weta
om Æskulapius war Arsinoes son o.
bördig ifrån Messenien. Oraklet
swarade at han war Apollos son m.
Coronis och född i Epidaurus.

APOMYIOS, et tilnamn som
Eléerne gåfwo Jupiter, derföre at han
fördrifwit flugorna, som beswårade
Herkules under en offring, och som
flögo på andra sidan om Alpheos, så
snart Jupiter blef åkallad. Eléerne
offrade hwart år åt Jupiter A., för
at också slippa flugorna. Grekerne
föreställde honom under bild af en fluga.
Flugans hufwud utgjorde
hufwudskålen och håret, kroppen ansigtet, och
wingarne skägget.

APONUS (nu Abano), en källa wid
Padua, som återgaf de stumme
talgåfwan, botade för alla slags
sjukdomar, och hade spådomsförmåga,
förmodligen af et Geryons orakel som
låg i grannskapet. Då Tiberius for
til Mysien, rådfrågade han detta
Orakel, som befallte honom at kasta
tärningar på botten af källan, för at få
weta framtiden. I Svetonii tid
sågos ännu tärningarne. Lucanus
hedrar med titel af Augur den prest som
hade inseende öfwer källan, hwilken
konung Theodorik i Italien sedan lät
omgifwa med en mur.

APOPEMPTISKE dagar woro
helgade åt Gudarnes bortresa, då de
ansågos komma hem hwar och en i sitt
land. Dessa fester bestodo i processioner,
då man följde Gudarnes bildstoder
ända til deras altaren, der man tog
afsked af dem i apopemptiska låfsånger.
Detta namn, eller ock propemptiska,
gafs af skalderne åt de verser de
tilegnade sina wänner, när de företogo en
betydligare resa.

APOPES och APOPHIS, se
APHOPHIS

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free