Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Apophrades ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Apophrades, olyckliga dagar.
Apopompæa kallades syndabocken
hos Judarne.
Apopompéer, se Apotropéer.
Apor. Dessa djur mördades mycket
i Egypten, hwarifrån de kommo
öfwer til ön Pithecusa, som af dem fick
sitt namn. Hos Romarne deremot war
det et elakt förebud at möta en apa,
då man gick hemifrån. Hon är en
symbol af Härmningsgåwan, och man
har gjort henne til et attribut för
Komedien. Se Hanuman, thalia.
I egyptiska hieroglyferna är en Apa
med en unge bakom sig, bilden af en
man, som har en hatad son til
arfwing. Plinius påstår at honorna smeka
ihjel den ungen de bära framför sig,
men hata den de bära på ryggen.
Aporrina, se Adporina.
Apostrophia, ett af Veneris
tilnamn. Pausanias upräknar 3 Venus,
af hwilka han kallar den första A.,
eller beskyddarinnan, emedan hon
afwände låga passioner, och åkallades
emot oordentliga lustar. Cadmus war
den förste som gaf henne detta namn.
Se Verticordia.
Apostrophos, ett af
Eumenidernes tilnamn.
Apotheosen war en ceremoni hos
de gamle, då kejsare, kejsarinnor m.fl.
förgudades eller insattes ibland
Gudarnes antal. Den grundade sig på
Pythagoras’ tanke, lånad af
Chaldéerne, at dygdiga menniskor blefwo
gudar efter döden. På medaljer öfwer
sådana apotheoser ser man på ena
sidan furstens lagerkrönta hufwud, ofta
beslöjadt, med titeln Divus; på
baksidan är et tempel, et bål, och oftast
et altare, hwarpå en eld är uptänd,
eller ock en upflygande örn; stundom
sitter örnen på en glob ell. på en
grafsten. Artemidorus säger, at det war et
gammalt bruk at föreställa döda
konungars bilder burna af örnar,
hwilket härledde sig ifrån en gängse
plägsed: ty ifrån bålet, hwarpå kejsarnes
lik brändes, lät man en örn upflyga
i samma ögonblick det antändes,
hwilket ägde rum både wid Augusti och
Severi likfest. Prinsessornas A.
utmärkes med en Sella curulis,
genomträdd med et kastspjut ell. pik, Junos
symbol, och en påfågel. De gamle
trodde at örnen o. påfågeln förde
själarna til himmelen. Arsinoes
förgudning kan anses såsom en satir, ty hon
upföres i luften af en struts, som är
något lunsig för at komma up ifrån
jorden. Inskriften öfwer A. är alltid
Consecratio. På en graverad sten i
brandenburgska Museum föreställes
Julius Cesars A. på det sättet, at han
tar på en himmelsglob och håller i
et styre.
1. Apotropéer, Gudar som
afwände hotande olyckor, hos
Egyptierne. Se Averruncus. Man
offrade åt dem et litet lam.
2. – Verser för at beswärja de
upretade Gudarnes wrede.
Apparence, se Sannolikhet.
Apparition, se Uppenbarelse.
Appiades war et allmänt namn,
som tillades följande fem Gudinnor:
Venus, Par, Pallas, Concordia och
Vesta. De hade sina tempel wid
Forum Cæsaris i Rom, der Agua
Appia låg, hwaraf de hade namnet. De
hade äfwen et gemensamt tempel, der
de föreställdes til häst såsom
Amazoner.
April (Sinneb. l.) af aperire,
emedan jordens sköte då öppnas.
Månaden stod under Veneris beskydd.
Ausonius afmålar honom såsom en
myrtenkrönt yngling, som tyckes dansa
wid ljudet af flera instrumenter.
Bredwid honom står et rökelsekar,
hwars ifrån rökelsen utdunstar, o. den
brinnande facklan i handen sprider
wälluktande ångor. Hos Gravelot är han
myrtenkrönt och grönklädd, samt
håller i Oxens tecken prydt med
blomster. Cybele, som håller i en nyckel
och tyckes maka slöjan tilbaka, är en
qwick allusion på ordets etymologi.
En mjölkkammare pryder bakgrunden
af taflan. Cl. Audran föreställer
Venus, med et gyldene äple i handen;
hon sitter på en sky bredwid sin son,
under et hwalf af myrten och
blommor. Lägre ned är en källa upburen
af delfiner, och en swan simmar i sin
dam, bredwid hwilken ses dufworna,
som draga Gudinnans wagn. Ofwanpå
myrtenhwalfwet äro rosenfestoner
prydde med kärlekens troféer; bredwid ses
sparfwar, fåglar helgade åt Venus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
