- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
127

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Asera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket som du hatar alla karlar;
omfamna honom.” Josef utsträckte sin
hand, lade den på hennes sköte och sade
at hon icke tålte det någon
afgudadyrkare widröra honom. A. blef så
rörd häraf at hon gret. Josef
wälsignade henne; hon öfwergaf sina
afgudar och insjuknade af sorg. Då
Josef war i begrepp at resa sin wäg,
sökte Potiphar förmå honom at
stadna gwar; men han wille det icke, utan
lofwade at komma igen efter 8 dagar.
Under all denna tiden war A.
swartklädd, kastade sina afgudar ut genom
fönstret och åt alls icke. Åtttonde dagen
då morgonrodnaden upgick, kom en
engel at trösta A., samt bad henne
äta och taga på sig sina bästa kläder,
med tillägg at hon icke mer skulle kalla
sig A., utan den Stora Tilflykten.
I detsamma gaf han henne bröd och
win, och begärde af henne et stycke
honingskaka. Hon sade sig wara
mycket ledsen at icke kunna bjuda något
dylikt. Gå i ert skafferi, sade han,
så finner ni. Hon fann också
werkligen. Engeln åt en liten bit och gaf
det öfriga åt A. Bien kommo och
beredde honing i jungfruns händer, och
flögo sedan up til himmelen på engelns
befallning. A. bad engeln äfwen
gifwa sin wälsignelse åt sju jungfrur som
warit hennes lekkamrater ifrån
barndomen, och blifwit upfostrade i
samma rum som hon. Engeln
wälsignade dem alla och förswann ur deras
åsyn. En stund derefter berättade man
Aseneth at Josef kommit tilbaka. Hon
sprang emot honom och förkunnade
at engeln sagt det hon skulle blifwa
Josefs maka, följande dagen begärde
Josef henne tilägta af Pharao, som i
nåder gaf dertil sitt höga bifall."

ASERA eller ASEROTH, en
Cananéernes afgud. Se ASTARTE.

ASGÅRD (Nord.M.) war
Gudarnes fordna borg på jorden, innan
deras boning flyttades til Walhall uti
himmelen.

ASHARIA (Ind.M.) andelige
lärmästare, som underwisa om
formlerne för bönerne Mandra och gifwa
förklaring deröfwer. Deras underwisning
sker i hemlighet och i templens
helgedom, då Gara eller lärarne i
filosofien deremot underwisa i
trädgårdarne och förstäderne.

ASHIMA (Rabb.M.) en afgud,
dyrkad af folket i Hamash.
Rabbinerne säga at den hade utseende af en
apa; andre af et lam, en get ell. en
Satyr. Man har gissat honom wara
densamme som Grekernes Mars eller
Gallernes Hesus.

1. ASIA, ett af Minervas tilnamn,
hwarunder hon dyrkades i et tempel
i Kolchis och Lakonia, hwilket Castor
och Pollux upbyggde efter återkomsten
ifrån Kolchis.

2. – En nymf, Oceans dotter m.
Tethys eller Pamphiloga, och hustru
åt Japet. Hon gaf sitt namn åt Asien.

ASIÆ woro nymfer i Dianas svit.

ASIARCHUS, över-upsyningsman
wid de offentliga lekarne i Asien,
äfwen kallad Asiens öswerste prest.

ASIAS, anförare för krigsfolket
ifrån Perkote, Sestos o. Abydos,
Trojas hjelptrupper. Sedan Idomeneus
hade dödat Othryoneus, wille A.
hämnas honom, men träffades af lika öde.

ASIEN, en af de fyra
werldsdelarne. På medaljer föreställes den såsom
en stående gwinna, med en orm i
högra handen och et styre i den
wenstra: högra foten hwilar på
framstammen af et skepp. Stundom träffas
hon tornkrönt och hållande et ankar.
Twå graverade stenar, der man på
den ena ser Achilles släpa Hektor
omkring Trojas murar, och den andra,
som har afseendepå denna stadens
förstöring och wäldets öfwerftyttande til
Europa, föreställa A. högst
bedröfwad och begråtande sitt lands olyckor.
De nyare afmåla henne såsom en
dyrbart klädd gwinna. Uti ena handen
håller hon en knippa aromatiska
gwistar, såsom kaffe, peppar,
kryddnejlikor; och i den wenstra et rökelsekar.
Demanter ligga wid hennes fötter,
och en kamel bakom henne. Le Brun
har i Versailles föreställt A. såsom
en gwinna med liflig färg samt stolt
och grymt utseende. Hon sitter på en
kamel, bredwid henne ser man fanor,
pukor, trummor, sablar, bågar o.
pilar, axeln, wenstra armen och en del
af barmen äro bara. På hufwudet
bär hon en blårandig turban m.
hägerfjädrar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free