Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Asuman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter staden Astyra i Mæsien, der hon
hade et tempel och en helig lund.
ASUMAN (Pers. M.) en ande ell.
Genius, hwilken förestod allt som
tildrog sig den 27 i hwar månad. Han
troddes wara densamme som
dödsengeln. Se ASHIMA.
ASURA (Ind. M.) Titaner eller
Jättar. De åtskiljas i goda och
onda Genier.
ASWAMEDHA (Ind. M) offret af
en häst åt Kali, Schiwas gemål,
ansedd såsom Hekate eller Proserpina.
ASWINAU (Ind. M.) namnet på
Suryas twå söner, födde af en Nymf,
som under skapnad af et sto blef
hafwande af en solstråle, o. hwilka båda
man tror swara emot Grekernes Æskulapius.
I. ASYLAS, en spåman af Æneas’
medfölje, war kommen ifrån Thesei
Pisa, en coloni ifrån Alphei Pisa.
2. – Se CORYNEUS.
ASYLEUS, en Gud som wakade
öfwer den fristad Romulus inrättade i
Rom. Hans tempel war öppet för alla.
Der öfwerlemnades hwarken slafwen
åt sin husbonde, gäldenären åt sin
borgenär, eller mördaren åt sin domare;
och man påstod at Apollo sjelf hade
genom et formligt orakel gifwit
stället denna fristadsrättighet.
ASYLUM, se FRISTAD.
ASYNIA, ASYNIOR (Nord. M.)
Af dessa Gudinnor omnämnas i
Wóluspa endast Frigga såsom Odins
gemål och Balders moder, samt Sigyn
såsom Lokes maka, utan at tillägga
dem minsta inflytelse. I Grimnismal
omtalas Saga, Skade, Niords maka
och Freja, den enda af A., som har
någon betydelse, såsom Niords dotter
och Frejs syster. I Wegtams-Qwida
nämnes Rinda såsom Wales moder.
I Lokasenna finnas ännu följande: Sif
som war Thors, Iduna som war
Brages, och Gerda som war Frejs gemål,
samt Gesion. Af dessa har Sif o.
Iduna, enligt prosaiska Eddan, en wiss
betydelse. I andra sånger omtalas
ännu flera, men det kan antagas
såsom säkert, at dessa skapades af
skalderne, i det ögonblick de wille bruka
dem.
ATA. se ATE.
ATABYRIUS, ett af Jupiters
tilnamn hos Rhodierne, hwilkas äldsta
gudomlighet han war. I hans
tempel på berget Atabyris, det högsta på
ön, stodo får af brons som bräkte hwar
gång ön hotades af någon olycka. Det
tros at Atabyria war det gamla
namnet på ön Rhodos.
ATAHENTSIK (Amer. M.) en
Genius som wildarne tro stå i spetsen
för de onda andarna, och som de
förblanda med Månen. De hedra honom
med en särskilt dyrkan. Se JUKESKA.
ATAHUATA (Amer. M.) werldens
Skapare hos wissa wildar på
sränderne af S:t-Laurentiifloden. Se
MESSU, OTKE, OTKON.
I. ATALANTA, dotter af Arkadiska
konungen Jasius o. Clymene, gaf
första pilstynget åt kalydonska
wildswinet, och genom denna djerfwa
handling förtjente Meleagers kärlek, ur
hwars hand hon emottog jagtbytet.
Hon hade med honom, andre säga med
Melanion, en son som hette
Parthenopæus.
2. – Dotter af Schæneus, konung
på Skyros, hade et omåttligt tycke
för jagt, så at hon aldrig lemnade
skogarne och fälten, och blef derigenom
så wig at springa, at det war
omöjligt för den snabbaste och starkaste man
at kunna hinna up henne. En dag
blef hon förföljd af twå Centaurer,
men hade så mycken skicklighet o.
styrka at hon ihjelsköt begge med sina
pilar. I de lekar som anställdes til
Pelias’ ära, brottades hon med Peleus
och wann segern. För at skilja sig
ifrån den tråkiga swärmen af älskare,
som hennes skönhet samlade omkring
henne, låt hon i samråd med sin
fader förkunna dem, at hon icke ärnade
gifwa sin hand åt någon annan än
den som hann fram til målet förr än
hon, med willkor at de täflande skulle
wara utan wapen, at hon skulle
springa med et jagtspjut, och få
genomränna dem som hon kunde träffa ell.
hinna up. Flere hade redan stupat,
då Hippomenes, lärd och gynnad af
Venus, framgick för at täfla. Af
gudinnan hade han fått til skänks tre
gyldene äplen, som woro plockade i
Hesperidernes trädgård. Det gifwes
tecken at börja kapploppet:
Hippomenes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
