Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Atarbeches ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hastar först fram på banan, och
släpper med mycken skicklighet det ena
äplet efter det andra. A. plockar up
dem, förlorar derunder tiden, blir
öfwerwunnen och tillika belöningen för
segern. Någon tid derefter
förwillades de båda makarne af Venus, hwar
beskydd Hippomenes glömt at genom
offer erkänna, och förtjuste i
hwarandra njöto midti Cybeles tempel de
rättigheter Hymen dem medgaf, men
för denna wanhelgelse förwandlades
de til lejon.
3. – Hon hade midtunder et
jagtparti gått in i ett grotta i sällskap
med en yngling som hette Milanion,
men blef der upslukad af et lejon och
en lejoninna; hwilket gaf anledning
til den sägen at de blifwit
förwandlade liksom Atalanta 2 o. Hippomenes.
Atarbeches (Egypt. M.) en stad
på Delta, namnkunnig genom et
tempel som war helgadt åt Venus.
Atargata, se Atergata.
I. Ate, Jupiters dotter, en elak
gudinna, förhatlig för menniskor och
gudar, hwars enda sysslosättning war
at förwirra menniskornas förstånd för
at göra dem olyckliga. Juno hade
bedragit Jupiter, i det hon lät
Eurystheus komma förr fram til werlden än
Herkules; hwarföre guden rigtade all
sin harm emot Ate, såsom orsaken til
allt det onda. Jupiter fattade henne
i håret, kastade henne ner på jorden
och swor at hon aldrig mer skulle
komma in i himmelen. Ifrån den tiden
genomfar hon jorden med en otrolig
hastighet, och finner sin förnöjelse i
de dödliges orättwisa och olyckor.
Bönerne (Lites), hennes systrar linka efter
henne, och söka godtgöra det onda hon
åstadkommer.
2. – Namnet på den kulle der
Ilus anlade Ilium. Dardanus hade
haft lust at nedsätta sig der, men et
Apollos orakel förkunnade honom at
inwånarne der skulle blifwa et mål
för de största olyckor.
Atem (Mah. M.) en otrogen, som,
enligt Persernes lärde, war förkastad,
men blef likwäl dragen ur helwetet,
i anseende til de betydliga almosor
han gifwit de fattige under sin lefnad.
Atepomarus, konung öfwer en
liten del af Gallien, och en af de twå
hjeltar, som tros hafwa anlagt Lyon,
hade börjat belägra Rom och
förklarade inwånarne at han icke skulle göra
fred med dem, förr än de til honom
hade utlemnat de förnämsta
fruntimmer och borgareqwinnor i staden. När
Romarne fingo höra detta beslut,
förestogo pigorna at hellre skicka dem i
matmödrarnas ställe, och lofwade at
gifwa en signal då fienden borde
öfwerrumplas. Detta torslag blef
antaget, och de passade på när Gallerne
lågo i sin bästa sömn. En piga steg
up på ef torn, och itände en fackla
för at gifwa Romarne tilkänna det
de borde öfwerfalla barbarerne. Til
minne af denna händelse inrättades i
Rom en årlig fest kallad Pig-festen.
Aterbabeth (Ind. Myth.) den
första af de fyra afhandlingarne som
Gud skickade til Brama, hwilken
sedan meddelade dem åt Braminerne.
Atergata ell. Atergatis. (Syr.
Myth.) Askaloniternes gudinna i
Syrien, den man tror wara moder åt
Semiramis. Lucianus säger, at hon
hade ansigte och hufwud som en
qwinna, och den öfriqa kroppen såsom en
fisk. Makrobius anser henne wara
densamma som Jorden. Athenæus påstår
at hennes rätta namn är Gatis; och
Vossius at Atergatis betyder utan
fiskar, emedan de som dyrkade denna
gudinna, afhöllo sig ifrån at äta fisk.
Man upgifwer flera skäl til denna
återhållsambet, I:o den, at Gatis, en
syrisk drottning, tyckte mycket om
fisk och förböd sina undersäter at äta
den i hennes närwaro; 2:o blef A.
tagen til fånga jemte hennes son
Ichthys (fisk), af konung Mopsus i
Lydien, som lät dränka dem begge i en
sjö nära Askalon, der de blefwo
upätne af fiskar: hwaraf Syrierne fingo en
sådan afsky för detta lifsmedel. Tredje
anledningen ses under art. Derceto;
jfr. Athara. Hon hade sitt tempel
i staden Bambyce, som sedermera
kallades Hierapolis; det war så rikt, at
då Crassus tågade mot Partherne,
anwände han flera dagar för at wäga up
dess skatter. Se Adargatis.
Atesch-gah (Pers. M.) eldens
ort. Så kalla Parsis el litet kapell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
