Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Avernus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han klädde sig i lejonhud såsom sin
fader, hade på sin sköld graverad
striden med den Lerneiska wattenormen,
bistod Æneas emot Turnus och gaf
sitt namn åt berget Aventinus.
Avernus, et träsk och ett sjö i
Campanien, nära Bajœ, som woro
helgade åt Pluto, och hwarifrån
utdunstade så smittsamma ångor, at
man der trodde nedgången wara til
helwetet, och fåglar som flögo
deröfwer, nedföllo döda. Homerus säger at
Ulysses samtalade der med Tiresias;
ty på stränderna af den sjön war et
orakel helgadt åt Skuggorna, hwilket
Ulysses rådfrågade wid sin återkomst.
Strabo berättar at denna sjö war
blifwen så smittosam för de stora trädens
skull som wåxte på dess stränder, och
hwilkas toppar lutande öfwer
wattnet formerade et hwalf
ogenomträngligt för solens strålar. Han tillägger
at då dessa skogar blefwo på Augusti
befallning nedhuggne, renades luften
och frambragte icke mer några
skadliga werkningar. Nu för tiden flyga
fåglarne utan fara öfwer denna sjö,
hwars nuwarande namn är Lago di
Tripergola.
Averruncus, ell. Aruncus, en
Gud som Romarne dyrkade isynn.
under allmänna landsplågor, i
öfwertygelse at han förmådde afwända det
onda, ell. göra et slut derpå. Detta
tilnamn gafs äfwen åt andra Gudar,
när man åkallade dem för at afwända
olyckliga förebud och förekomma
deras werkan. Egyptierne hade äfwen
sina preserverande Gudar, dem de
afmålade i en hotande ställning, och
stundom med en piska i handen.
Castor och Pollux woro de som Romarne
isynnerhet åkallade.
Avesta, Magernes heliga bok,
skrifwen af Zoroaster. Se Elden.
Avistupor, fågelskräma, ett af
Priapi tilnamn, såsom skyddsgud för
winberg och trädgårdar, dem han
troddes förswara mot fåglar och tjufwar:
hwarföre hans bild, wäpnad med en
skära, ställdes i trädgårdarna.
Ax. Egyptierne offrade sädesax åt
Isis. Greker och Romare krönte
dermed Ceres och hennes tempel. Ax
woro äfwen Apollos och Solens
attributer. Se Ceres, Freden,
Triptolemus, Ymnigheten.
Axamenta, se Assamenta.
Axeus, son af Clymenus 2.
Axia longina, en af
Gudamoderns prestinnor hos Gallerne.
Axieros, Axiocersa, Gudar
bland Cabirerne.
Axinomantien, spådom
förmedelst en yxa. Den war af twenne slag:
det första bestod i at lägga på en yxa
en agat som blifwit härdad i eld; det
andra war at hugga yxan i en rund
stock, och allt efter som stocken rörde
sig, trodde man sig kunna uptäcka
tjufwarna.
Axiocerses, et namn som gafs
åt Pluto i Cabirernes mysterier.
Axioche, se Astyoche.
1. Axion, Priami son. Han blef
dödad af Eurypylus 4.
2. – Son af Phegœus. I samråd
med brodern Teminus I, lade han
försåt för Alkmœon, som derwid omkom.
Axiopœnas, hämnarinnan, et
tilnamn hwarunder Minerva hade et
tempel i Sparta, bygdt af Herkules,
efter hans grusliga hämnd på
Hippokoon och hans söner.
Axiothea, en af Promethei
gemåler.
Axites, ett af Bacchi tilnamn,
dyrkad af inwånarne i Herœa i
Arkadien.
Axius, en flod i Macedonien, hade
gift sig med Peribœa 5, med hwilken
han hade Pelagom, som regerade öfwer
Pœonierne. Dess watten hade den
kraften at hjordarne föddes röda eller
swarta.
Axlar. De gamle hemtade
förebud af de plötsliga ryckningar man
kände i axlarna.
Axur, Axurus, se Anxur.
Axylus, son af Teuthras, en
gästfri furste, blef dödad af Diomedes.
Ayenar, se Ariaraputren.
Ayesha (Mah. M ) den gwinna
som Mahomet älskade mest af alla,
dyrkas af Muselmännen, som kalla
henne profetissa och de troendes moder.
Aza, ell. Uza (Arab. M.) den
starke Guden, en Gudomlighet hos de
gamle Araberne.
Azabe-kaberi (Mah. M.) et
straff som de onde lida efter döden o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
