Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bombo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansigtswridningar, sätter et hett jern på armen ell.
benet af den anklagade och försäkrar at det icke skadar honom om
han är oskyldig. Denna plägsed war så wanlig, at husbönderne
underkastade sina slafwar detta prof så snart de misstänkte dem
för minsta lögn ell. skälmstycke.
BOMBO (Afr. M.) en afgud hos de swarte i Congo. Dess fester
firas isynn. af flickor som dansa med mycket kättjefulla
åtbörder och ställningar; de betäcka hufwudet med fjädrar af
olika slags färger, och deras öfriga drägt är lika befall. De
skaka på et slags skramla, och öfwerlemna sig åt de mest
öfwerdrifna rörelser.
BOMONICI, barn i Sparta, som wid Diana Orthias fester täflade om
hwem som skulle uthärda den wärsta risbastun framför gudinnans
altare.
BON, en årlig fest i Japan til de aflidnes ära. Man uptänder en
myckenhet facklor, och hwar och en bär til sina slägtingars
grifter läcker mat för at underhålla dem.
BONA, et namn hwarunder Lyckan dyrkades på Capitolium. Målaren
Euphranor hade föreställt henne hållande i ena handen en bägare,
samt iden andra ax och wallmo-knoppar.
BONA DEA, en hemlighetsfull gudinna, hwars namn karlarne icke
ens wiste, och som endast war känd af qwinnor. Man tror at detta
namn gafs åt Cybele, eller åt Jorden, såsom uphofwet til allt
godt. Stundom förblandades hon med Venus, ell. med Maja ell.
Majesta, Vulcani gemål. Varro påstår at hon war gift med Faunus,
och war så ohyggligt kysk, at hon aldrig såg på någon annan karl
än på sin man. Lactantius deremot säger, at då hon en gång drack
win, twertemot bruket den tiden, och förmodligen wart pirum,
blef hon af sin man ihjelpiskad med myrtenqwistar; men at han
sedan ångrade sig och satte henne ibland gudarnasantal. Den goda
Gudinnans fest firades årligen den I Maj. Man offrade åt henne
en sugga som nyss hade grisat. Huset der festen firades, pryddes
med mycken omkostnad; och som natten waldes til denna ceremoni,
uplystes rummen af en otalig myckenhet ljus. Vestalerne gingo
hem til öfwerste presten, eller til en af de förnämsta
magistratspersonerna, der endast gwinnor fingo tiltrade. Man
släppte ut icke allenast alla karlar, utan äfwen alla hanar
ibland djuren; ja försigtigheten gick til den grad, at man
betäckte taflor som föreställde sådana. Det troddes til ock med
at en mansperson, som sett dessa mysterier, äfwen emot sin
wilja, blef slagen med blindhet; men händelsen med Clodius tog
hela werlden ur sin willfarelse. Han smög sig förklädd in i
Cesars hus, der mysterierne firades, och såg alldeles ostraffad
hwad som passerade. Grekerne hade också sin goda Gudinna.
Karthago dyrkade äfwen en himmelsk god Gudinna, hwilken tros
wara densamma som Juno.
BONDAS (Afr. M.) Så kallas i konungariket Loango de som tilwerka
en likör, hwilken tjenar til prof i wissa fall. Til ex. då man
misstänker at i någon by bor en trollkarl, låter man alla
inbyggarne undergå profwet. Det består i as dricka en likör, som
är sammansatt med en rot kallad sinbonda. Den är utomotdentligt
bitter, förrwirrar hufwudet, rusar genast och werkar wanligen
urinstämma. Dosis är nära 3 quarter. Då en by dömmes at undergå
detta prof, utnämner konungen flera domare som skola öfwerwara
ceremonien. De sätta sig i halfcirkel på jorden midtpå stora
landswägen, och instämma alla inwånarne at infinna sig. Alla
inställa sig, ty annars förklarade man säg brottslig. De twingas
at dricka hwar efter annan, och medan de dricka, stå domrarne på
trummor med små pinnar. Derefter afhugga de pinnarna, och de som
druckit måste gå på dem utan at kalla, och kasta wattnet utan
någon möda. Lyckas det, förklaras de oskyldige, o. återföras hem
i triumf; misslyckas det, så ropar allt folket: “en elak
trollkarl”, kastar sig öfwer de brottslige och mördar dem. Liken
släpas derefter til en brådstupa dit de nedkastas. Konungens
gemåler äro underkastade samma prof, då de misstänkas för
otrohet; men den som icke uthärdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
