Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bombo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansigtswridningar, sätter et
hett jern på armen ell. benet af den
anklagade och försäkrar at det icke
skadar honom om han är oskyldig. Denna
plägsed war så wanlig, at
husbönderne underkastade sina slafwar detta prof
så snart de misstänkte dem för minsta
lögn ell. skälmstycke.
BOMBO (Afr. M.) en afgud hos
de swarte i Congo. Dess fester firas
isynn. af flickor som dansa med
mycket kättjefulla åtbörder och
ställningar; de betäcka hufwudet med fjädrar
af olika slags färger, och deras öfriga
drägt är lika besatt. De skaka på et
slags skramla, och öfwerlemna sig åt
de mest öfwerdrifna rörelser.
BOMONICI, barn i Sparta, som
wid Diana Orthias fester täflade om
hwem som skulle uthärda den wärsta
risbastun framför gudinnans altare.
BON, en årlig fest i Japan til de
aflidnes ära. Man uptänder en
myckenhet facklor, och hwar och en bär
til sina slägtingars grifter läcker mat
för at underhålla dem.
BONA, et namn hwarunder Lyckan
dyrkades på Capitolium. Målaren
Euphranor hade föreställt henne
hållande i ena handen en bägare, samt
iden andra ax och wallmo-knoppar.
BONA DEA, en hemlighetsfull
gudinna, hwars namn karlarne icke ens
wiste, och som endast war känd af
qwinnor. Man tror at detta namn
gafs åt Cybele, eller åt Jorden,
såsom uphofwet til allt godt.
Stundom förblandades hon med Venus, ell.
med Maja ell. Majesta, Vulcani
gemål. Varro påstår at hon war gift
med Faunus, och war så ohyggligt
kysk, at hon aldrig såg på någon
annan karl än på sin man. Lactantius
deremot säger, at då hon en gång drack
win, twertemot bruket den tiden, och
förmodligen wart pirum, blef hon af
sin man ihjelpiskad med myrtenqwistar;
men at han sedan ångrade sig och
satte henne ibland gudarnasantal. Den
goda Gudinnans fest firades årligen
den I Maj. Man offrade åt henne
en sugga som nyss hade grisat. Huset
der festen firades, pryddes med mycken
omkostnad; och som natten waldes til
denna ceremoni, uplystes rummen af
en otalig myckenhet ljus. Vestalerne
gingo hem til öfwerste presten, eller
til en af de förnämsta
magistratspersonerna, der endast qwinnor fingo
tiltrade. Man släppte ut icke allenast
alla karlar, utan äfwen alla hanar
ibland djuren; ja försigtigheten gick
til den grad, at man betäckte taflor
som föreställde sådana. Det troddes
til ock med at en mansperson, som
sett dessa mysterier, äfwen emot sin
wilja, blef slagen med blindhet; men
händelsen med Clodius tog hela
werlden ur sin willfarelse. Han smög sig
förklädd in i Cesars hus, der
mysterierne firades, och såg alldeles
ostraffad hwad som passerade. Grekerne
hade också sin goda Gudinna.
Karthago dyrkade äfwen en himmelsk god
Gudinna, hwilken tros wara
densamma som Juno.
BONDAS (Afr. M.) Så kallas i
konungariket Loango de som tilwerka
en likör, hwilken tjenar til prof i
wissa fall. Til ex. då man misstänker at
i någon by bor en trollkarl, låter man
alla inbyggarne undergå profwet. Det
består i af dricka en likör, som är
sammansatt med en rot kallad
sinbonda. Den är utomotdentligt bitter,
förrwirrar hufwudet, rusar genast och
werkar wanligen urinstämma. Dosis
är nära 3 quarter. Då en by
dömmes at undergå detta prof, utnämner
konungen flera domare som skola
öfwerwara ceremonien. De sätta sig i
halfcirkel på jorden midtpå stora
landswägen, och instämma alla inwånarne
at infinna sig. Alla inställa sig, ty
annars förklarade man säg brottslig.
De twingas at dricka hwar efter
annan, och medan de dricka, stå
domrarne på trummor med små pinnar.
Derefter afhugga de pinnarna, och de
som druckit måste gå på dem utan at
falla, och kasta wattnet utan någon
möda. Lyckas det, förklaras de
oskyldige, o. återföras hem i triumf;
misslyckas det, så ropar allt folket: “en
elak trollkarl”, kastar sig öfwer de
brottslige och mördar dem. Liken släpas
derefter til en brådstupa dit de
nedkastas. Konungens gemåler äro
underkastade samma prof, då de
misstänkas för otrohet; men den som icke
uthärdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
