Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bonzer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lätt-tro, desse bedragare sakna
ingenting i deras enslighet; man bär
lifsmedel och almosor til dem i
öfwerflöd. Chinesiske B. låta håret
wäxa och raka sig aldrig. De skryta af
at kunna framkalla regn när de
behaga; men denna fåfänga kommer ofta
at stå dem nog dyrt: ty då en bonz
lofwar regn, och det icke kommer något
inom sex dygn, får han käpprapp som
en bedragare.
2. – Bonzerne i Tunquin bära en
rund tre tums hög mössa, bakom
hwilken hänger et skynke af samma tyg o.
färg, som räcker dem öfwer axlarne.
Någre äro klädde i en tröja fullsatt
med glaskulor af olika färger.
Omkring halsen sitter et halsband som
liknar et radband och håller 100
kulor. I handen bära de wanligen en
staf, i hwars öfra ända sitter en liten
fågel af trä. Desse munkar äro
ytterst fattige, twertemot hwad sådant
följe plägar wara. De bo i eländiga
kojor, som oftast ligga bredwid nagon
pagod. Då de andäktige komma til
dem med sina gåfwor, presentera de
dem för afgudarna, hwilket består deri
at de kasta sig framstupa och bränna
rökelse. Efter denna ceremoni ger den
fromme dem litet risgryn ell. något
annat lappri: och det är nästan
deras enda inkomst. Emedlertid
försäkras at de, oaktadt sin fattigdom, äro
mycket gifmilde, och utfinna medel
at underhålla enkor och faderlösa barn
med det de spara in af hwad de
sjelfwe få i almosor. Desse munkar äro
mycket talrike, ehuru deras yrke är
föga indrägtigt; och stundom ökas de
til en sådan grad, at konungen i
Tunquin nödgas göra dem til soldater,
för at bli af med dem. En af dessa
bonzers förnämsta sysslosättningar, och
som tyckes böra rikta dem, är at
laga broar och wid stora landswägar
inrätta förfriskningsställen för resande.
De sägas icke wara dömde at lefwa
ogifte.
3. – Bonzerne i Japan äro icke
någre äfwentyrare som under en
aktningswärd drägt dölja deras låga
härkomst: de äro til det mesta de yngste
i familjerna, som icke hafwa råd at
lefwa efter deras stånd, utan derföre
wälja detta hedrande o. förmånliga yrke.
4. – Bonzerne, ell. presterne i
konungariket Awa, äro mensklige,
wälgörande och medlidsamme. En af
deras förnämsta omsorger är at
widmagthålla fred och enighet emellan
medborgarne, at bilägga twister och
förlika fiender. Deras mensklighet
wisar sig i synn. emot utländningar,
som lida skeppsbrott på kusterna af
Awa. I kraft af lagen föra de dessa
olyckliga främlingar i sina kloster,
gifwa dem kläder och föda, sköta dem
i händelse de äro sjuke; och när de
kunna lemna klostren, gifwa de dem
recommendationsbref, hwarigenom de
hafwa rättighet at wänta et
wälwilligt bemötande i första kloster de träffa
på resan. Så komma de ifrån
kloster til kloster slutligen til en hamn,
der de kunna gå om bord.
1. BONZINNOR, chinesiska nunnor
instängda i kloster, som aflägga
kyskhetslöfte, och sköta afgudatjensten. Om
de ledsna at lefwa ogifta, och man
märker at de hafwa umgänge med
någon karl, blifwa de ganska hårdt
straffade. Historien omtalar en bonzinna
som hade fått et barn och fördes
inför mandarinens domstol, der hon
dömdes at bära et slags spansk stol,
(canque). Detta straff, som mycket
brukas i China, består i en sort fjätter
af trä, som sattes omkring halsen på
den brottslige, och är wanligen så bred,
at han hwarken kan se sina fötter,
eller föra handen til munnen. Den
är äfwen ganska tung, så at den
brottslige knappast förmår bära den.
Stundom dör han också under denna
ofantliga börda. Numera straffas endast
karlen dermed. Bonzinnan dignade
under bördan af sitt halsband, och
bestraffningen påstod så länge, til dess
någon kom som wille gifta sig med
henne; mandarinen lofwade at i
sådant fall skänka halftannat uns silfwer
åt mannen. En sådan infann sig snart,
och han fick både penningar och hustru.
2. – B. finnas äfwen i
konungariket Tunquin. De äro utmärkte med
et slags tiar, med flera olikfärgade
glasperlor stora som muskötkulor.
BOOPIS, oxögd, ett af Junos
epitheter, som antingen utmärker hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
