Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brahma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bruma (Ind. M.), en af personerne
i den indiska treenigheten, eller
snarare det Högsta Wäsendet, betraktadt
såsom Skapare. Enligt indiska
mythologien skall den osynlige Guden,
som är til af sig sjelf och åstundar
at framkalla åtskilliga lefwande
warelser genom et utflytande af sin
härlighet, hafwa först skapat wattnen och
ingifwit dem rörelse; denna rörelse
frambragte et guldegg, skinande som
tusen solar, i hwilket föddes Brahma,
den store fadern för alla förnuftiga
warelser. Sedan denne Gud en lång
följd af år hade legat i egget, tänkte
han på sin egen natur, delade sin
boning i twenne lika delar, af hwilka
han skapade himmel och jord, och
satte midtuti den fina luften, de 8
wäderstrecken och wattnens beständiga
förwaringsrum. I detta ställe uti
Manara Gastra igenfinner man
ursprunget til Thales’ och de toniske
filofofernes system öfwer de ursprungliga
wattnen o. werldsegget. B. hade fem
hufwuden, til dess Narajan högg af
honom det ena. Han föreställes
flytande på et näckrosblad, ell. på
bladet af lotos, en blomma lika wördad
i Indostan och Thibet, som hon
fordom war i Egypten. Brahminerne
berätta, enligt Kircher, at den första
werlden som är belägen öfwer
himlarna, har blifwit frambragt af B:s
hjerna; den 2:dra af dess ögon; den
3:dje af dess mun; den 4:de af dess
wenstra örat den 5:te af dess gom; den
6:te af dess hjertat den 7:de af dess buk;
den 8:de af dess födslodelar; den 9:de
af dess wenstra lår; den 10:de af dess
knän; den 11:te af dess häl; den 12:te
af högra stortån; den 13:de af wenstra
fotsälan; och den 14:de af luften som
omgifwer honom. Hwar o. en af dessa
werldar har skyldskap med hwarje del
mot hwilken han swarar, och
inwånarne i hwar werld hafwa något af
karakteren af dessa lemmar. Så at
de t.ex. som äro i 1:sta werlden,
äro wise och lärde; de i den 2:dra äro
skarpsynte; de i hen 3:dje wältalige;
de i den 4:de listige och swekfulle; de
i den 5:te fråssare; de i den 6:te
ädelmodige och wälgörande; de i den
7:de lunsige och owige; de i hen 8:de
begifne på nöjen och isynn. på
fruntimmer; de i den 9:de arbetsamme;
de i den 10:de bondagtige; de i den
11:te låge och sysslosatte med sämre
göromål; de i den 12:te nedrige; de
i den 13:de orättwise o. grymme; och
de i den 14:de qwicke o. skicklige. Så
snart en menniska födes, hon må
wara af hwilken nation som helst,
intrycker B. i dennes hufwud med
outplånliga drag, allt hwad hon bör göra,
och allt hwad som händer henne under
hennes lefnad; derefter står det icke
mer i menniskans magt, icke en gång
i sjelfwa B:s, at hindra det som
blifwit skrifwet. Pietro della Valle har
lemnat följande beskrifning på Guden
B. “I det tempel som är inwigdt
åt denna Gud i Agra, har jag sett
hans bildstod midti templet, omgifwen
af et stort antal hwita marmorbilder.
Gudens egen bild är utan draperi, o.
har et långt spetsigt skägg samt en
stor utstående buk; wid fötterna stå
twå små bilder, som föreställa hans
barn, och bredwid honom twå andra,
som äro hans gemåler. Se
Paraxati, Butrem, Wischnu. – B.
delade sitt folk i fyra caster ell.
stammar: den 1:sta Brahmanernes, eller
de lagkloke; den 2:dra Rageputernes,
eller krigsfolk; den 3:dje Banianerne,
eller handlande; och den 4:de
handtwerkare eller arbetsfolk. De
förnämsta lagar som B. gaf åt sina
stammar, äro: at den ena kasten icke
skulle förbinda sig med dem andra; at en
och samma man icke skulle idka twå
olika professioner, eller gå ifrån den
ena til den andra; at såsom brott
böra anses: lönskaläge, hor, stöld, lögn
och dråp. De borde endast lefwa af
örter, grönsaker och frukt, och
afhålla sig ifrån at döda något kreatur,
emedan menniskornas själar gingo
öfwer i de oskäliga djurens kroppar,
isynn. i oxarnes; deraf härrör deras
stora wördnad för kor. – Sonnerat
säger, at ehuru Bruma anses såsom
Gud Skapare, har han icke något
tempel, eller dyrkan eller anhängare;
men Brahminerne, i anseende til
deras ursprungs ställa sina morgonböner
til honom, och fira til hans ära
högtiden Sandivane. – Hans högmod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
