Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brahmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla dem som dela folken i Indostan, och endast börden ger
rättighet til inträde i deras Orden. Deras syssla består i at
underwisa folket i allt som angår religion och sedelära.
Konungarne åligger at sörja för deras behof; men de äro så
talrike, at, oaktadt regenternes frikostighet, som til dem anslå
hela byar med full ägande rätt, nödgas flere ibland dem tigga.
Et stort antal har lagt sig på läkarekonsten; men de måste köpa
rättigheten dertil, och de erlägga en summa penningar til deras
sekt; likwäl taga de sin skada igen af de sjuke. De stiga up en
timme före dagningen. Sedan de tilfredsställt naturens behof,
twätta de ansigte, händer o. fötter, sätta sig på et bräde ell.
på en matta, med ansigtet emot öster eller norden, och sjunga
hymner til namnkunnige mäns ära af deras stam; derefter stiga de
up, skölja tänder o. mun o. kläda sig, samt sätta sig sedan för
andra gången på samma ställe, taga i handen fritt watten ur
brunnen, och kasta i munnen tre gånger, under det de uttala
Gudens 24 namn. Då solen går up, utösa de watten tre gånger, och
hålla derunder en kort bön. Anledningen til denna ceremoni är
följande: de påstå at solen går up mellan bergen, och måste gå
igenom et sund, dit onde andar draga sig för at hejda henne.
Någre B. kastade en dag wattem på solen, hwarwid hon gaf til en
sådan smäll, at djeflarne förskräcktes och flydde. “Wi weta rätt
wäl, säga B., at hwad wi nu göra, är af ingen nytta för solen;
men wi underlåta icke at wisa henne wår qoda wilja, följande
deri deras efterdöme, som werkligen hjelpte henne. Efter detta
drickoffer åt solen, börja de åter at tre gånger slå watten uti
munnen på sig. De betyga sin dyrkan för den stjerna som utdelar
dagen, och för styresmännen öfwer de werldar som äro belägne
under himlarna. Se SALAGRAMAN. Icke alle B. underkasta sig
punktligt dessa öfningar; ehuru de föreskrifwas i lagen. B.
afhålla sig ifrån at äta hwad lif och anda äger. Denna
återhållsamhet är en naturlig följd af läran om själawandringen.
De lefwa blott af ris, rötter och örter: deras drick är rent
watten eller mjölk. Ingenting kan jemnföras med dessa presters
stolthet; de anse knappt för menniskor dem som utgöra lägre
caster än deras. De skulle tro sig besmittåde, om de ginge in at
spisa hos någon annan än en kamrat, ell. ens at dricka et glas
watten. Andra menniskor äro icke wärdiga at se dem äta, o.
konungen, sjelf får icke öfwerwara deras måltider. Til och med
deras qwinnor äro uteslutna derifrån, så framt de äro af en
lägre cast än männerne. De påstå at det är ingen wäsendtlig
skillnad emellan djurens själ och menniskans; och om menniskorna
synas i det afseendet wara djuren öfwerlägsna, så är det derföre
at deras kropp är danad på et sätt som lemnar mera frihet för
fjälens utweckling. Til stöd för sin tanke anföra de exemplet
med barn och gamla gubbar, hwilkas själ werkställer blott en del
af sina wanliga förrättningar, emedan hos de förra äro organerne
ej tilräckligen utwecklade, samt utnötta och förswagade hos de
sednare. B. (BRAHMER) tro at Gud skapat själarne långt före
werlden, och at de warit qwar i det Gudomliga Wäsendet, ända til
dess Gud skapade menniskornas o. djurens kroppar, samt dit
förflyttade själarna, för at straffa dem för deras synder. Andre
påstå at själarne äro ewiga och alltid existerat i Gud. Alle
öfwerensstämma deri at de äro odödliga, samt medgifwa straff och
belöning i en annan werld. På denna tanke grunda sig de orimliga
späkningar de underkasta sig, och hwari säkert ingår mera högmod
än gudsfrugtan. Dessa späkningar öfwerträffa allt hwad man
berättar otn eremiterne i Thehajs. Se FAKIRER. När en Brahmin är
nära at dö, samlas hans kamrater omkring honom o. uttala
ouphörligt Guds namn, ty i deras lagbok heter det, at Gud är
nådig emot dem, som i dödsstunden uttala Hans namn. Deras stora
företrädesrättighet är, at icke kunna straffas til döden för
hwad brott som helst. Om någon B. blir dömd til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>