Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brahmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla dem som dela folken i Indostan,
och endast börden ger rättighet til
inträde i deras Orden. Deras syssla
består i at underwisa folket i allt som
angår religion och sedelära.
Konungarne åligger at sörja för deras
behof; men de äro så talrike, at,
oaktadt regenternes frikostighet, som til
dem anslå hela byar med full ägande
rätt, nödgas flere ibland dem tigga.
Et stort antal har lagt sig på
läkarekonsten; men de måste köpa
rättigheten dertil, och de erlägga en
summa penningar til deras sekt; likwäl
taga de sin skada igen af de sjuke. De
stiga up en timme före dagningen.
Sedan de tilfredsställt naturens
behof, twätta de ansigte, händer o. fötter,
sätta sig på et bräde ell. på en matta,
med ansigtet emot öster eller norden,
och sjunga hymner til namnkunnige
mäns ära af deras stam; derefter stiga
de up, skölja tänder o. mun o. kläda
sig, samt sätta sig sedan för andra
gången på samma ställe, taga i
handen friskt watten ur brunnen, och
kasta i munnen tre gånger, under det de
uttala Gudens 24 namn. Då solen
går up, utösa de watten tre gånger,
och hålla derunder en kort bön.
Anledningen til denna ceremoni är
följande: de påstå at solen går up
mellan bergen, och måste gå igenom et
sund, dit onde andar draga sig för at
hejda henne. Någre B. kastade en dag
watten på solen, hwarwid hon gaf
til en sådan smäll, at djeflarne
förskräcktes och flydde. “Wi weta rätt
wäl, säga B., at hwad wi nu göra,
är af ingen nytta för solen; men wi
underlåta icke at wisa henne wår
goda wilja, följande deri deras
efterdöme, som werkligen hjelpte henne."
Efter detta drickoffer åt solen, börja
de åter at tre gånger slå watten uti
munnen på sig. De betyga sin
dyrkan för den stjerna som utdelar dagen,
och för styresmännen öfwer de
werldar som äro belägne under himlarna.
Se SALAGRAMAN. Icke alle B.
underkasta sig punktligt dessa öfningar;
ehuru de föreskrifwas i lagen.
B. afhålla sig ifrån at äta hwad
lif och anda äger. Denna
återhållsamhet är en naturlig följd af läran
om själawandringen. De lefwa blott
af ris, rötter och örter: deras drick
är rent watten eller mjölk.
Ingenting kan jemnföras med dessa presters
stolthet; de anse knappt för menniskor
dem som utgöra lägre caster än
deras. De skulle tro sig besmittade, om
de ginge in at spisa hos någon
annan än en kamrat, ell. ens at dricka
et glas watten. Andra menniskor äro
icke wärdiga at se dem äta, o.
konungen, sjelf får icke öfwerwara deras
måltider. Til och med deras qwinnor
äro uteslutna derifrån, så framt de
äro af en lägre cast än männerne.
De påstå at det är ingen
wäsendtlig skillnad emellan djurens själ och
menniskans; och om menniskorna
synas i det afseendet wara djuren
öfwerlägsna, så är det derföre at deras
kropp är danad på et sätt som
lemnar mera frihet för fjälens
utweckling. Til stöd för sin tanke anföra de
exemplet med barn och gamla
gubbar, hwilkas själ werkställer blott en
del af sina wanliga förrättningar,
emedan hos de förra äro organerne ej
tilräckligen utwecklade, samt utnötta
och förswagade hos de sednare.
B. tro at Gud skapat själarne långt
före werlden, och at de warit qwar i
det Gudomliga Wäsendet, ända til
dess Gud skapade menniskornas o.
djurens kroppar, samt dit förflyttade
själarna, för at straffa dem för deras
synder. Andre påstå at själarne äro
ewiga och alltid existerat i Gud. Alle
öfwerensstämma deri at de äro
odödliga, samt medgifwa straff och
belöning i en annan werld. På denna
tanke grunda sig de orimliga späkningar
de underkasta sig, och hwari säkert
ingår mera högmod än gudsfrugtan.
Dessa späkningar öfwerträffa allt hwad
man berättar om eremiterne i
Thehajs. Se FAKIRER.
När en Brahmin är nära at dö,
samlas hans kamrater omkring
honom o. uttala ouphörligt Guds namn,
ty i deras lagbok heter det, at Gud
är nådig emot dem, som i
dödsstunden uttala Hans namn. Deras stora
företrädesrättighet är, at icke kunna
straffas til döden för hwad brott som
helst. Om någon B. blir dömd til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
