Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brottet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
202
gar af naturlig kroppsstorlek, ses i kongl. galeriet i Florens.
Denna grupp är känd öfwer hela Europa under namn af
Brottare-gruppen.
BROTTET (Sinneb. lär.) Cochin föreställer det under bilden af en
man, inswept i en mörk drägt, gående uti mörkret, o. betäckt med
et moln. Han söker dölja en dolk, en giftbägare o. en wärja;
ormar krypa ur hans hjerta, fåfrIn et tilhåll för dem.
BROTTNING, Lucta. Den utgjorde en del af isthmiska spelen, och
infördes wid nästan alla offentliga lekar i Grekland. Det war
tre slag deraf: 1) då man brottades på stadig sot eller stående,
2) då man wältrade omkring på sanden, och 3) när man anwände
blott det yttersta af händerna, utan at fatta hwarandra om
kroppen. Skalderne anföra flera exempel deraf. Läs hos Homerus
om brottningen emellan Ajax och Ulysses, hos Ovidius emellan
Herkules o. Achelous, samt emellan Theagenes och en ethiopisk
jätte, hos Heliodorus.
BRUDKRONOR, se KRONOR 5.
BRUIN (Ind. M.) en Gud hos en af Banianernes sekt, som kallas
Geogby. De anse honom såsom alltings Skapare, och tro at ingen
bild af mennilka eller djur kan föreställa honom, ty han är
principen för allt ljus, och inga ögon förmå uthärda en så
förbländande glans. De hafwa en synnerlig wördnad för en wiss
Mecis, som de kalla hans tjenare, Giftermål är dem förbudet, o.
de drifwa sin widskepliga återhållsamhet til den höjd, at en
qwinna icke ens får widröra dem.
BRUKRT (Sinneb. l.) Det föreställes under bild af en gubbe, för
at beteckna at det har sin färdighet af tiden. Han stöder sig
med båda händerna på en slipsten, hwarpå läsas orden: Vires
acquirit eundo.
BRUMA, se BRAHMA.
BRUMALIA, en romersk högtid til Bacchi ära, som firades twå
gånger om året, den 18 Febr. och 15 Aug. Den inrättades af
Romulus, som under dessa fester trakterade Senaten. Andre påstå
at B. firades wintersolståndsdagen, då man dömde om wälståndet
under den öfriga årstiden. Han kallas äfwen Hiemalia.
BRUMUS, Bacchi namn hos Romarna.
BRUNHVITA (Nord. M.) Hymers hustru. Se THOR och kittelns hemtning.
BRUNO (Celt. M.) en af fabelns hjeltar, som Frisonerne
(Friesländarne) påstå hafwa gifwit sitt namn åt Brunswig.
BRUNSTSLEM, (Hippomanes). Det spelade en stor roll wid
förtrollningar, i synn. i kärleksdrycker. Det berättas åt et sto
af bronze, som stod wid Jupiter Olympii tempel, wäckte hos
hingstar så kärliga begär, som hade hon warit lefwande, och det
tilskref man B. som hade blifwit blandadt med kopparn när bilden
göts.
BRUSUS, son af Emathius, gaf sitt namn åt en del af Macedonien,
som kallades Brusis.
BRUTUS, 1. – förste konungen hos Bretonerne, war Trosan och son
af Sylvius, broder til Æneas’ son Ascanius. Sedan han hade den
olyckan at döda sin fader, flydde han til Grekland, der han
befriade et stort antal Trojaner, som woro slafwar hos
Pandrasus. Slutligen gifte han sig med denna furstes dotter, och
då han seglat ifrån Greklands kuster med en talrik flotta, kom
han til ön Legrecia, der Diana hade et tempel: der offrade han
åt Gudinnan, och bad henne styra hans irrande kosa. Sedan han
nio gånger uprepat sina böner, gick han at taga sig någon hwila.
Då wisade Diana sig för honom i en dröm, och befallte honom at i
det westra Gallien söka up en ö, som fordom beboddes af jättar,
men nu war öde. B., upmuntrad af detta orakel, bosatte sig i
Bretagne, der han regerade i fred och ro och hans afkomma efter
honom, ända til dess Julius Cæsar kom i spetsen för de romerska
legionerne. 2. – (M. Junius), Cæsars mördare. Då han wid en
aftonmåltid som han gaf, hade begärt win och ifyllt en större
bägare, uprepade han, utan synlig anledning, denna vers som den
döende Patroklus säger åt Hektor: “Mig har et oblidt öde och
sonen as Läto (Latona) besegrat.” En aning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
