Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brottet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af naturlig kroppsstorlek, ses i
kongl. galeriet i Florens. Denna grupp
är känd öfwer hela Europa under namn
af Brottare-gruppen.
BROTTET (Sinneb. lär.) Cochin
föreställer det under bilden af en man,
inswept i en mörk drägt, gående uti
mörkret, o. betäckt med et moln. Han
söker dölja en dolk, en giftbägare o.
en wärja; ormar krypa ur hans hjerta,
såsom et tilhåll för dem.
BROTTNING, Lucta. Den
utgjorde en del af isthmiska spelen, och
infördes wid nästan alla offentliga
lekar i Grekland. Det war tre slag
deraf: 1) då man brottades på stadig fot
eller stående, 2) då man wältrade
omkring på sanden, och 3) när man
anwände blott det yttersta af
händerna, utan at fatta hwarandra om
kroppen. Skalderne anföra flera exempel
deraf. Läs hos Homerus om
brottningen emellan Ajax och Ulysses, hos
Ovidius emellan Herkules o. Achelous,
samt emellan Theagenes och en
ethiopisk jätte, hos Heliodorus.
BRUDKRONOR, se KRONOR 5.
BRUIN (Ind. M.) en Gud hos
en af Banianernes sekt, som kallas
Geoghy. De anse honom såsom
alltings Skapare, och tro at ingen bild
af mennilka eller djur kan föreställa
honom, ty han är principen för allt
ljus, och inga ögon förmå uthärda en
så förbländande glans. De hafwa en
synnerlig wördnad för en wiss Mecis,
som de kalla hans tjenare, Giftermål är
dem förbudet, o. de drifwa sin
widskepliga återhållsamhet til den höjd, at
en qwinna icke ens får widröra dem.
BRUKRT (Sinneb. l.) Det
föreställes under bild af en gubbe, för at
beteckna at det har sin färdighet af
tiden. Han stöder sig med båda
händerna på en slipsten, hwarpå läsas
orden: Vires acquirit eundo.
BRUMA, se BRAHMA.
BRUMALIA, en romersk högtid til
Bacchi ära, som firades twå gånger
om året, den 18 Febr. och 15 Aug.
Den inrättades af Romulus, som
under dessa fester trakterade Senaten.
Andre påstå at B. firades
wintersolståndsdagen, då man dömde om
wälståndet under den öfriga årstiden.
Han kallas äfwen Hiemalia.
BRUMUS, Bacchi namn hos
Romarne.
BRUNHVITA (Nord. M.) Hymers
hustru. Se THOR och kittelns
hemtning.
BRUNO (Celt. M.) en af fabelns
hjeltar, som Frisonerne
(Friesländarne) påstå hafwa gifwit sitt namn åt
Brunswig.
BRUNSTSLEM, (Hippomanes). Det
spelade en stor roll wid
förtrollningar, i synn. i kärleksdrycker. Det
berättas åt et sto af bronze, som stod
wid Jupiter Olympii tempel, wäckte
hos hingstar så kärliga begär, som
hade hon warit lefwande, och det
tilskref man B. som hade blifwit
blandadt med kopparn när bilden göts.
BRUSUS, son af Emathius, gaf sitt
namn åt en del af Macedonien, som
kallades Brusis.
1. BRUTUS, förste konungen hos
Bretonerne, war Trojan och son af
Sylvius, broder til Æneas’ son
Ascanius. Sedan han hade den olyckan
at döda sin fader, flydde han til
Grekland, der han befriade et stort antal
Trojaner, som woro slafwar hos
Pandrasus. Slutligen gifte han sig med
denna furstes dotter, och då han
seglat ifrån Greklands kuster med en
talrik flotta, kom han til ön Legrecia,
der Diana hade et tempel: der
offrade han åt Gudinnan, och bad henne
styra hans irrande kosa. Sedan han
nio gånger uprepat sina böner, gick
han at taga sig någon hwila. Då
wisade Diana sig för honom i en dröm,
och befallte honom at i det westra
Gallien söka up en ö, som fordom
beboddes af jättar, men nu war öde.
B., upmuntrad af detta orakel,
bosatte sig i Bretagne, der han
regerade i fred och ro och hans afkomma
efter honom, ända til dess Julius
Cæsar kom i spetsen för de romerska
legionerne.
2. – (M. Junius), Cæsars
mördare. Då han wid en aftonmåltid som
han gaf, hade begärt win och ifyllt
en större bägare, uprepade han, utan
synlig anledning, denna vers som den
döende Patroklus säger åt Hektor:
“Mig har et oblidt öde och sonen af
Läto (Latona) besegrat.” En aning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
