Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brycea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säga häfdatecknarne, af olyckan som
drabbade honom uti slaget wid
Philippi. De tillägga, at då han gick ur
sitt tält om morgonen samma dag
bataljen stod, hade han gifwit
soldaterna til lösen: Apollo.
BRYCEA. dotter af Danaus o.
Polyxo.
BRYCHIA, ett af Veneris tilnamn,
hemtadt af wågornas brusning.
BRYLLA, dotter af Minos. Men
henne hade Neptunus ell. Hyrieus en
son, som hette Orion.
BRYNHILD (Nord. Myth.) dotter
af den sachsiska konungen Budle,
bodde på Hindarfjäll. Hon hette
egentligen Hild; men af den brynja hwari
hon alltid war klädd, – ty hon war
en Walkyria, – hade hon fått sitt
bekanta namn. Kär i Sigurd
Fafnishane, med hwilken hon hade dottern
Aslög, beredde hon dock sedermera,
såsom genom hans förwållande gift med
konung Gjukes son, Gunnar, hans död.
Hon hade ock låtit dräpa hans son
Sigmund, och sedan hon så hämnat
sin försmådda kärlek, lät hon bereda
Sigurds bål, det hon ock sjelf besteg,
lade sig wid hans sida, med et draget
swärd emellan, och lät sig gemensamt
med den älskade förtäras af lågorna.
BRYSEÆ, en stad i Lakonia, hwars
inwånare gingo til Trojas belägring,
under Menelai anförande.
BRÅDMOGENHET (Sinneb. lär.)
Winckelmann ger henne til symbol en
färsk mandel, ännu betäckt med sitt
gröna skal, emedan mandeln mognar
förr än någon annan frukt.
BRÅDÖD. Den tilskrefs Apollos o.
Dianas wrede. med den skillnad, at
han war orsaken til karlarnes o. hon
til qwinnornas brådöd.
BRÄCKLIGHET (Sinneb. l.)
Målare hafwa föreställt den under
symbol af en qwinna, med sluten krona
på hufwudet, i en wacklande ställning
och stödande sig på et rör. Dess
attribut är et lerkärl hängande på en
tråd, som hålles af figuren. På
hufwudet bär hon en krans af sprängört.
BRÄNNNÄSSLAN. Isländarne tro,
at denna wäxt har en synnerlig kraft
at förjaga trolldom. Man bör dermed
piska trollkarlarne på bara kroppen.
BRÄNNOFFER war et sådant offer,
hwarwid offerdjuret helt och hållet af
eld förtärdes. Åt de underjordiska
gudarne offrades endast B.; man
brände hela slagtoffert, och lät det
förtäras på altaret, emedan det ej tilläts
at äta af det kött som offrades åt de
döde. De gamle, som, enligt Hesiodus
och Hyginus, anställde stora
ceremonier wid offren, läto slagtoffren
förtäras hela i elden. Kostnaden war för
stor för de fattige at anställa sådana
offer: derföre utwerkade Prometheus
tillåtelse af Jupiter, at man fick
kasta en del af slagtoffret i elden, och
äta det öfriga. För at sjelf gifwa
efterdöme och fastställa en sedwana wid
offren, offrade han twå tjurar o.
kastade lefrarne på elden. Derefter
skilde han köttet ifrån benen, gjorde
deraf twå högar, och betäckte dem så
skickligt med ena handen, at de
tycktes wara twå tjurar. Sedan lät han
Jupiter wälja. Guden, narrad af
Prometheus, trodde sig få en tjur på sin
lott, men fick bara benen, och ifrån
den tiden lades alltid offerdjurens kött
afsides, för at underhålla dem som
offtrade; men benen, som woro
Gudarnes andel, förtärdes af elden.
BUABIN (Ind. M.) en afgud uti
Tunquin, som anses waka öfwer
byggnader. Den som blir ägare af et hus,
dyrkar denna husgud i en koja eller
kammare, enkom tilredd för dess
emottagande. Man bjuder honom
under trumpetskall, tänder rökwerk och
sätter fram åtskilliga rätter för honom;
efter slutadt kalas bör han beskydda
huset för eld, åska, ljungeld, storm,
regn, med ett ord emot allt som kan
skada huset eller dem som bo deri.
BUBASTIS (Egypt. M.) et namn
som gafs Egyptiernes Diana, efter
staden B. i nedra Egypten. Der
firas des årligen til dennes ära en af de
största högtider i landet; man
strömmade dit ifrån alla håll, och under
flera dagars tid war Nilen betäckt m.
granna båtar fulla med spelmän. B.
betyder en katt; och detta har gifwit
anledning til den sägen, at då
Gudarne flydde til Egypten, hade Diana
förwandlat sig til katt, för at
undwika Typhons förföljelser.
BUBONA, en romersk Gudinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
