- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
203

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brycea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

203

säga häfdatecknarne, af olyckan som drabbade honom uti slaget
wid Philippi. De tillägga, at då han gick ur sitt tält om
morgonen samma dag bataljen stod, hade han gifwit soldaterna til
lösen: Apollo.

BRYCEA. dotter af Danaus o. Polyxo.

BRYCHIA, ett af Veneris tilnamn, hemtadt af wågornas brusning.

BRYLLA, dotter af Minos. Men henne hade Neptunus ell. Hyrieus en
son, som hette Orion.

BRYNHILD (Nord. Myth.) dotter af den sachsiska konungen Budle,
bodde på Hindarfjäll. Hon hette egentligen Hild; men af den
brynja hwars hon alltid war klädd, – ty hon war en Walkyria, –
hade hon fått sit bekanta namn. Kär i Sigurd Fafnisbane, med
hwilken hon hade dottern Aslög, beredde hon dock sedermera,
såsom genom hans förwållande gift med konung Gjukes son, Gunnar,
hans död. Hon hade ock låtit dräpa hans son Sigmund, och frdan
hon så hämnat sin försmådda kärlek, lät hon bereda Sigurds bål,
det hon ock sjelf besteg, lade sig wid hans sida, med et draget
swärd emellan, och lät sig gemensamt med den älskade förtäras af
lågorna.

BRYSEÆ, en stad i Lakonia, hwars inwånare gingo til Trojas
belägring, under Menelai anförande.

BRÅDMOGENHET (Sinneb. lär.) Winckrlmann ger henne til symbol en
färsk mandel, ännu betäckt med sitt gröna skal, emedan mandeln
mognar förr än någon annan frukt.

BRÅDÖD. Den tilskrefs Apollos o. Dianas wrede. med den skillnad,
at han war orsaken til karlarnes o. hon til qwinnornas brådöd.

BRÄCKLIGHET (Sinneb. l.) Målare hafwa föreställt den under
symbol af en qwinna, med sluten krona på hufwudet, i en
wacklande ställning och stödande sig på et rör. Dess attribut är
et lerkärl hängande på en tråd, som hålles af figuren. På
hufwudet bär hon en krans af sprängört.

BRÄNNNÄSSLAN. Isländarne tro, at denna wäxt har en synnerlig
kraft at förjaga trolldom. Man bör dermed piska trollkarlarne på
bara kroppen.

BRÄNNOFFER war et sådant offer, hwarwid offerdjuret helt och
hållet af eld förtärdes. Åt de underjordiska gudarne offrades
endast B.; man brände hela slagtoffert, och lät det förtäras på
altaret, emedan det ej tilläts at äta af det kött som offrades
åt de döde. De gamle, som, enligt Hesiodus och Hyginus,
anställde stora ceremonier wid offren, läto slagtoffren förtäras
hela i elden. Kostnaden war för stor för de fattige at anställa
sådana offer: derföre utwerkade Prometheus tillåtelse af
Jupiter, at man fick kasta en del af slagtoffret i elden, och
äta det öfriga. För at sjelf gifwa efterdöme och fastställa en
sedwana wid offren, offrade han twå tjurar o. kastade lefrarne
på elden. Derefter skilde han köttet ifrån benen, gjorde ders af
twå högar, och betäckte dem så skickligt med ena handen, at de
tycktes wara twå tjurar. Sedan lät han Jupiter wälja. Guden,
narrad af Prometheus, trodde sig få en tjur på sin lott, men
fick bara benen, och ifrån den tiden lades alltid offerdjurens
kött afsides, för at underhålla dem som offtrade; men benen, som
woro Gudarnes andel, förtärdes af elden.

BUABIN (Ind. M.) en afgud uti Tunquin, som anses waka öfwer
byggnader. Den som blir ägare af et hus, dyrkar denna husgud i
en koja eller kammare, enkom tilredd för dess emottagande. Man
bjuder honom under trumpetskall, tänder rökwerk och sätter fram
åtskilliga rätter för honom; efter slutadt kalas bör han
beskydda huset för eld, åska, ljungeld, storm, regn, med ett ord
emot allt som kan skada huset eller dem som bo deri.

BUBASTIS (Egypt. M.) et namn som gafs Egyptiernes Diana, efter
staden B, i nedra Egypten. Der firas des årligen til dennes ära
en af de största högtider i landet; man strömmade dit ifrån alla
håll, och unde flera dagars tid war Nilen betäckt m. granna
båtar fulla med spelmän. B. betyder en katt; och detta har
gifwit anledning til den sägen, at då Gudarne flydde til
Egypten, hade Diana förwandlat sig til katt, för at unde wika
Typhons förföljelser.

BUBONA, en romersk Gudinna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free