Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Budea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någre andäktige, som gifwa
friwilliga gåfwor åt konstnären.
BUDEA, ett af Minervas tilnamn,
efter staden Budea i Magnesia.
BUDER ell. BUDONER, tredje
stammen af jättar, eller onda Genier: de
öro Schiwas tjenare och wakt. Se
JÄTTAR (indianske).
1. BUDHA, BUDSDO, BUDZ eller
SIAHA, en afgud hos Japanerne, som
betyder främmande Gudars dyrkan,
emedan han kommit til dem ifrån en
annan del af Asien. Han war född i
Siaka, ell. det himmelska landet, wid
pass tusen år f.C., och wid 19 års
ålder blef han lärjunge hos en
namnkunnig eremit wid namn Azara
Sennin, som bodde på spetsen af berget
Dandokf. Under denna heliga
mannens pröfwotid, förde han en ganska
sträng lefnad, tilbragte sin tid under
djupa betraktelser, satt med benen i
kors, händerna på bröstet, och
tummarna emot hwarandra; en ställning
som Japanerne alltid iakttaga, såsom
mest tjenlig för meditation. Också
inträngde han i de wigtigaste punkter
af religion, och gaf sedan sina
lärjungar del deraf. Han lärde dem at
djurens själar äro odödliga, likasom
menniskornas, o. at de hafwa at
wänta straff eller belöning i et annat lif,
i mån af deras upförande här i
werlden. De fem allmänna och negativa
buden, som äro gemensamma för
nästan alla religioner i Indien, äro
följande: 1. Du skall icke dräpa. 2. Du
skall icke stjäla. 3. Du skall icke
bedrifwå hor. 4. Du skall icke ljuga.
5. Du skall icke dricka starka drycker.
Twå af hans lärjungar, Annan
Sonsja och Rosia Sonsja, samlade hans
tänkespråk efter hans död, skrifna på
löf o. gjorde deraf en bok kallad
Fohekio, de wackra blomstrens bok,
hwarpå de sätta lika mycket wärde som de
Christne på Bibeln. Desse lärjungar
räknas äfwen ibland Gudarna,
dyrkas jemte deras lärare i alla tempel,
och stå på hwar sin sida om B. Hans
tempel äro talrika; men hans prester
gå aldrig ut, utan ofwakta i deras
ensliga fristad hwad folket behagar ge
dem. I templet uti Kataisi ser man
en B:s bild af en jättelik wäxt,
förgyld och sittande på et blad af
Tarata, en egyptisk bönwäxt.
2. – (Ind. Myth.) En Gud hos
Banianerne, densamme som Xaka i
China och Japan, Badhum på
Cejlon, Sommono-Codom i Siam, och
Sommono-Rhutama i Pegu.
BUDLE, se BRYNHILD.
BUDSDO, se BUDHA.
BUDSDOISMEN (Jap. Myth.) en
Budsdos religion eller sekt, som är
mycket kringspridd i Japan. Sekten
erkänner såsom stiftare Budsdo,
annars kallad Xaka eller Xequia.
Denna lära började utbreda sig i Japan
år 63 e.C. och gjorde stora
härjningar i Sintoisternes sekt, ell. hos dem
som tilbådo Camiserne. Äfwen
sedermera äro de fleste af dem, som af
tilgifwenhet för landets gamla
religion hållit sig qwar wid Sintoismen,
innerligen öfwertygade, at Budsdos
lära är fullkomligare än den de följa;
hwaraf händer, at flere, som af
aktning för menniskor warit Sintoister
under hela deras lefnad, låta, i
dödsstunden, kalla til sig af Budsdos
prester, anförtro sig åt deras förböners
och anhålla at bli begrafne efter B:s
ceremonier.
BUDZ, se BUDHA.
BUFFINNA (Ind. M.) den andre
af Wischnus vikarier, enligt
Ceurawathernes lära. Han lär menniskorna
at lefwa efter Guds lagar, som
innefattas i 4 böcker. Han har äfwen
omsorg at säd, örter och grönsaker wäxa,
Se CEURAWATHS, MAJS.
BUG ell. BOG (Slaw. M.)
Denna flod dyrkades som en Gud. Man
nalkades icke dess stränder utan
rysning, hemtade watten derur med en
andäktig min, och wågade ej på hwad
sätt som helst ohelga wattnet. En
lärd Ryss gissar, at det är ifrån flodens
namn, som Ryssarne taga det de
gifwa det Högsta Wäsendet.
BUGEL-NOS, se TEUS.
BUGENES, född af en oxe, et namn
som Grekerne gåfwo Bacchus,
emedan de afmålade honom med horn,
såsom förste upfinnaren af
åkerbruket, eller son af Jupiter Ammon, som
hade et gumshufwud. Se TAURICEPS
och TAURIFORMIS.
BUL, et namn som Ebréerne
stundom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
