Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bulæa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dom gifwa månaden Mardesnan, den
8:de af deras heliga och den andra i
deras borgerliga år. Den swårar
emot wår October.
BULÆA, ett af Minervas tilnamn.
BULÆUS, et Jupiters tilnamn.
BULGRI, japanske prester; de göra
tjenst i templen, der man endast ser
en ryslig bild af djefwulen.
BULIS, se ÆGYPIUS.
BULJANUS (Celt. M.), en
gammal afgud, dyrkad i synn. i Nantes.
Af en inskrift, funnen år 1592, ser det
ut som folket i Armorica begaf
sig dit tre gånger om året, för at fira
sin gudstjenst. Templet blef på
Constantini befallning nedrifwet. B. gissas
wara sammansatt af Baal och Janus.
BULLA war et halssmycke hos
Romarne, som war rundt eller i form
af et hjerta, ihåligt, samt kunde
öppnas och tilslutas. Det war af guld,
silfwer eller läder, efter hwars o. ens
förmögenhet. Den förste, som bar et
sådant guldsmycke, war Targuinii
Prisei son, hwilket fadern skänkte
honom för det han wid 14 års ålder
dödat en af fiendens officerare.
Derefter brukades det af generaler på
deras segerfiringsdag. Inuti låg et
förswaringsmedel emot sjukdomar o.
förtrollning. Det bars äfwen af de
förnämes och rikes barn, til 17:de året,
då de aflade Prætexta o. åntogo Toga
virilis, hwarefter det uphängdes i
huset och helgades åt husgudarne.
1. BULLER (Sinneb. l.) Det mest
naturliga emblem at föreställa
hullret, är en man som springer,
omgifwen af trummor, trumpeter o.
jagthorn, åtföljdt af et åskslag.
2. – Krigs o. fredsbuller: en tupp
som håller en trumpet under fötterna.
BUMICILIS, en mahometansk sekt,
som är kringspridd i Afrika. Den
anfes hysa utmärkta trollkarlar.
BUMIDEVI, (Ind. M.) Jordens
Gudinna, en af Wischnus gemåler.
BUNÆA, ett af Junos tilnamn.
BUNDSCHESCH, Ewighetens Bok.
(Pers. M.) Enligt denna bok är
ewigheten principen för Ormuzd och
Ahriman. Dessa twå principer
frambragte allt hwad som finnes: det goda
kom af Ormuzd, det onda af
Ahriman. Det blef twå werldar: den ene
ren, den andre oren. Ahriman
rubbade den allmänna ordningen. Strid
upkom, och Ahriman blef
öfwerwunnen. Ormuzd skapade en oxe, som
dödade Ahriman. Denne oxe födde den
första menniskan, som kallades
Gajomard eller Kajo-Morts. Före oxen
skapelse hade Ormuzd danat en
wattendroppe, kallad helsans watten, och
utgöt deraf på Kajo-Morts, som
genast wisade sig med skönheten,
hwitheten och styrkan af en femton års
yngling. Kajo-Morts’ säd, som
utgöts på jorden, alstrade et träd, hwars
frukter innehöllo båda könens
födslodelar förenade. Af en ibland dessa
frukter föddes mannen och qwinnen.
Han kallades Meschia, och hon
Meschina. Ahriman kom på jorden
under skapnad af en orm, och förförde
dem. De fortforo at wara
förderfwade ända til upståndelsen, betäckte sig
med swarta kläder, och födde sig af
den fruit djefwulen böd dem. – Af
Meschia och Meschina föddes tu par
af mankön och qwinnkön, och så allt
framgent, til dess en coloni gick
öfwer Euphrat på ryggen af oxen
Staressook. – Denna bok slutas med
berättelsen om en händelse som skall
föregå och följa efter upståndelsen. Wid
detta stora upträde skall modern
skiljas ifrån fadern, brodern ifrån
systern, den ena wännen ifrån den
andra; den rättfärdige skall gråta öfwer
den orättfärdige, och denne öfwer sig
sjelf. Kometen Gultcher, som då är
i sin revolution under månen, skall
nedfalla på jorden, som deraf darrar
likt et lam för wargen; elden skall
göra at bergen flyta såsom watten i
floderna; menniskorna skola gå öfwer
de brinnande wågorna och derigenom
renas; men den ond är, skall blifwa
et mål för hela deras raseri: hans
qwal skall likwäl uphöra, och han
äfwen framträda renad och lycksalig.
BUNGIS, rådspersoner eller
ministrar i kyrkoconclaven hos Japanerne.
Desse tillika med Dairo utfärda
besluten och afgöra alla religionsmål.
BUNICHUS, en son af Paris och
Helena.
BUNUS, son af Mercurius och
Alcidamea,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
