Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Byraguis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BYRAGUIS, en religiös stam hos
Hinduerne, som lefwer ogift.
BYRSA, slottet i Karthago, der
AEskulapius hade et tempel. Namnet
härleder sig ifrån den list Dido hade
begagnat at förstora den landsträcka
infödingarne hade sålt åt henne. B.
betyder hud.
BYRSEUS. fader til Orion, enligt
någre författare. Se HYRIEUS.
BYSSA, Eumeli dotter,
förwandlades til en fågel af samma namn,
emedan hon föraktat Minerva.
BYSTUS, fader til Hippodamia 1.,
som blef gift med Pirithous,
BYZANTIUM (nu Constantinopel).
Denna stad blef, enligt Eustathius,
anlagd af Byzas ell. Byzes, en megarisk
amiral, hwilken der lemnade en coloni
af sina landsmän. I anledning häraf
berättas, at Apollos Orakel swarade
dem som rådfrågade det om stället,
för at anlägga en stad, at de borde
stadna midtemot de blindes land, d.ä.
midtemot Chalcedon, som låg på
motswarande kusten, med et obehagligt o.
osundt läge. B. bar til sinnebild på
sina medaljer et slags makrill, hwaraf
Byzantinerne gjorde en betydlig fångst.
BYZAS, son af Ceressa o. Neptunus,
sonsons son af Inachus, konung uti
Argos, samtida med Argonauterne,
anlade Byzantium i förening m.
Apollo och Neptunus.
BYZE, en af Erasini döttrar som
emottogo Britomartis wid hennes
återkomst ifrån Phenicien til Argos.
BYZENUS, son af Neptunus,
rygtbar för sin fritalighet.
BYZES, konung i Bebrycia,
öfwerwunnen af Ilus, konung i Troja.
BYZIA, en stad uti Thracien, för
hwilken swalorna hade en synnerlig
afsky, i anledning af Terci rysliga
brott.
BÄCKAR. Den heliga wördnaden
för rinnande watten härleder sig från
den mest aflägsna forntid. Homerus
beskrifwer Peleus, som åt Sperchius
helgar sin son Achillis hår. Hesiodus
uptager ibland buden bruket at aldrig
gå öfwer en bäck, utan at twätta
händerna. Achilles omtalar tjurar,
som offrades åt Xanthus. Innan
Xerxes gick öfwer Strymon, offrade han
hästar åt honom. Tiridates offrar en
sådan åt Euphrat, under det at
Vitellius, som följde honom, offrade en
oxe. Lucullus, som förföljer Tymnes,
offrar tjurar åt samma flod. Grekiska
ungdomen offrade sitt hår åt Neda, och
öfwerhetspersonerne i Rom gingo
aldrig öfwer de små bäckar som
runno wid Campus Martius, utan at
hafwa rådfrågat Augurerne.
BÄFRÖST , se BIF-RÖST.
1. BÄGARE, BÄGAREFESTEN. Då
Demophoon, konung i Athén, fann at
Orestes war belastad med et
fadermord, wille han icke låta honom spisa
wid sitt bord, men icke heller afwisa
honom. Han upfann derföre den
utwägen at låta honom spisa för sig
sjelf; och för at mildra det skymfliga
häri, befallte han, at för hwar gäst
skulle ställas en särstilt bägare, twert
emot bruket den tiden. Til minne af
denna händelse stiftade Athenarne en
högtid, der man skickade sig på
samma sätt wid måltiderne.
2. – MISSTANKENS. En
widskepelse hos de gamle Christne i
Egypten. När de misstänkte sina hustrur
för otrohet, läto de dem dricka
smafladt watten, hwari de lagt stoft och
lampolja ur någon kyrka; de trodde,
at en brottslig hustru skulle af denna
dryck lida förskräckliga plågor.
3. — VÄLSIGNELSENS bägare war
den som Judarne wälsignade wid
deras stora måltider, och som gick
omkring til alla gästerne.
BÖJELSEN (Sinneb. l.). Ripa
föreställer den genom en gwinna, klädd
på ena sidan i hwitt och på den
andra i swart. Hon har på hufwudet
planeterne Jupiter o. Saturnus; den
ene tindrande. d.ä. gynnsam; den
andre utan sken, d.ä. skadlig. I ena
handen håller hon en rosbukett, och i
den andra en knippa törne. Hon har
wingar på fötterna. Cochin har i twå
figurer åtskilt den goda och den
onda B. Den goda är en hwitklädd
gwinna. som med blomsterband
uplyftes til en sky, hwarutur härlighetens
strålar frambryta. Dessa hand
dragas af dufwor. Man tillägger en bit
jern, som drages af magneten. Den
onda böjelsen är swartklädd, och ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
