- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
213

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cabirer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

213

Memphis war åt dem inwigdt. Herodotus säger åt Pelasgerne, de
förste inbyggarne på Peloponnesus, som i början bebodde ön
Samothrake, ditförde denna dyrkan, och inrättade dessa rygtbara
mysterier, hwilkas kännedom war föremålet för alla deras
önskningar, som hade utmärkt sig genom mod ell. dygder. Cadmus,
Orpheus, Herkules, Castor, Pollux, lysses, Agamemnon, Æneas o.
Philippus fader til Alexander, hade den hedern at wara inwigde
deri. Då Pelasgerne lemnade deras första hemwist, förde de dessa
mysteriösa högtidligheter til Athén. Lykus, som lemnade denna
stad och blef konung i Messenien, inrättade dem i Thebe; och
hans efterträdare, Polykaon och Messena, läto med mycken pomp
fira dem i Andania, den nya hufwudstaden i deras stater. Æneas
gjorde, efter Trojas fall, C:s dyrkan känd i Italien. Alba antog
den, och någon tid derefter lät Rom på Circus upföra tre altaren
at dessa Gudar. Italiens folkslag åkallade C. under sina
inhemska olyckor; sjöfolk gjorde åt dem löften under owäder;
slägtingar och wänner wid anhöriges och wänners begrafntngar. –
Fabretzi säger, at C. uptogo namnet efter sin moder Cabira; men
om man skall tro Bochart, kom namnet af arabiska ordet Cabir,
som bet. mägtig; de kallades äfwen Anaktes, d.ä. furstar.
Latinerne kallade dem, likasom Grekerne, Dii potentes, och någon
gång Dii socii. Som man icke yppade deras namn för andra än
inwigde, woro de förmodligen föga kände: hwarföre ock flere
författare trott sig i dem igenkännå olika Gudomligheter. – På
en af Trajani medaljer, i Museum Farnese, ser man en Cabir-gud;
han har en spetsig mössa på hufwudet; i ena handen håller han en
cypressgren, et träd som war helgadt åt de döde, o. i den andra
et winkelmått; öfwer axlarna hänger en mantel, och han har
kothurner på fötternå. Flere hafwa trott, at tre figurer på
Trajani colonn föreställde C. Den ene är alldeles naken, hwilket
passar en Gud för de döde; den andre har endast hufwudet
betäckt, och den tredje håller en lans. Baksidan på en medalj
från Ephesus, omtalad af Vaillant, föreställer äfwen C. Den ene
håller en dolk, den andre en lans, o. den tredje en hammare.
Desse äro C., Vulcani söner. I Medicis’ Lar-kapell är en
kopparbild, som föreställer en Cabir-gud; han är naken, hwilar på
ett fot och har en conisk mössa på hufwudet; halsen är prydd m.
et halsband; ögonen knappast halföppna; et förkläde räcker ifrån
medjan til knäna, o. han håller en skål i handen.

CABIRIA, 1. – Ceres’ och Proserpinas tilnamn, hwilka dyrkades i
Bæotien, uti en helig skog, dit ingen oinwigd wågade intränga.
Då Xerxis soldater wille med wåld gå dit in, blefwo de ursinnige
och kastade sig i hafwet. Någre af Alexanders soldater blefwo
för sin djerfhet ihjelslagne af åskan. 2. – En högtid til
Cabirernes ära, som firades i Thebe och på Lemnos, i synn. på
Samothrake, en åt dem helgad ö. Denna högtid, som war ganska
gammal, anses til och med wara äldre än Jupiters regering, då
den åter uplifwades. Den firades om natten, och allt hwad man
fått weta om de hemlighetsfulla ceremonierne derwid, är at den
inwigde, efter rysliga prof, sattes på en lysande thron med en
purpurgördel om länderna och en olivekrans på hufwudet.
Rundtomkring honom utförde de andre inwigde hieroglyfiska
dansar, enkom bestämde för detta ändamål.

CABIRIDER, nymfers döttrar af Vulcanus o. Cabira.

CABIRUS, en bland Macedoniernes skyddsgudar.

CABRUS, CAPRUS, ell. CALABRUS, en Gud som dyrkades i Phaselis,
en bergstad i Pamphylien, o. åt hwilken man offrade små saltade
fiskar, hwaraf ordspråket: “Phaseliternes offer”, för at utmärka
salt fisk. Förtnodligen war det en Cabir.

CABURA, en källa i Mesopotamien, i hwilken Juno hade badat sig,
deraf wattnet fick en ljus o. behaglig lukt.

CACA, syster til Cacus, räknades ibland Gudinnorna derföre at
hon underrättade Herkules om den stöld som hennes broder hade
gjort hos honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free