Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cabirer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Memphis war åt dem inwigdt.
Herodotus säger åt Pelasgerne, de förste
inbyggarne på Peloponnesus, som i
början bebodde ön Samothrake, ditförde
denna dyrkan, och inrättade dessa
rygtbara mysterier, hwilkas kännedom
war föremålet för alla deras önskningar,
som hade utmärkt sig genom mod ell.
dygder. Cadmus, Orpheus, Herkules,
Castor, Pollux, Ulysses, Agamemnon,
Æneas o. Philippus fader til
Alexander, hade den hedern at wara
inwigde deri. Då Pelasgerne lemnade
deras första hemwist, förde de dessa
mysteriösa högtidligheter til Athén.
Lykus, som lemnade denna stad och
blef konung i Messenien, inrättade dem
i Thebe; och hans efterträdare,
Polykaon och Messena, läto med mycken
pomp fira dem i Andania, den nya
hufwudstaden i deras stater. Æneas
gjorde, efter Trojas fall, C:s dyrkan
känd i Italien. Alba antog den, och
någon tid derefter lät Rom på Circus
upföra tre altaren at dessa Gudar. -
Italiens folkslag åkallade C. under
sina inhemska olyckor; sjöfolk gjorde åt
dem löften under owäder; slägtingar
och wänner wid anhöriges och
wänners begrafntngar. – Fabretsi säger,
at C. uptogo namnet efter sin moder
Cabira; men om man skall tro
Bochart, kom namnet af arabiska ordet
Cabir, som bet. mägtig; de kallades
äfwen Anaktes, d.ä. furstar.
Latinerne kallade dem, likasom Grekerne,
Dii potentes, och någon gång Dii
socii. Som man icke yppade deras
namn för andra än inwigde, woro de
förmodligen föga kände: hwarföre ock
flere författare trott sig i dem
igenkänna olika Gudomligheter. – På en
af Trajani medaljer, i Museum
Farnese, ser man en Cabir-gud; han har
en spetsig mössa på hufwudet; i ena
handen håller han en cypressgren, et
träd som war helgadt åt de döde, o.
i den andra et winkelmått; öfwer
axlarna hänger en mantel, och han har
kothurner på fötternå. - Flere
hafwa trott, at tre figurer på Trajani
colonn föreställde C. Den ene är
alldeles naken, hwilket passar en Gud för
de döde; den andre har endast
hufwudet betäckt, och helt tredje håller
en lans. Baksidan på en medalj från
Ephesus, omtalad af Vaillant,
föreställer äfwen C. Den ene håller en
dolk, den andre en lans, o. den
tredje en hammare. Desse äro C.,
Vulcani söner. I Medicis’ Lar-kapell är
en kopparbild, som föreställer en
Cabi-gud; han är naken, hwilar på en
fot och har en conisk mössa på
hufwudet; halsen är prydd m. et
halsband; ögonen knappast halföppna; et
förkläde räcker ifrån medjan til knäna, o.
han håller en skål i handen.
1. CABIRIA, Ceres’ och
Proserpinas tilnamn, hwilka dyrkades i
Bæotien, uti en helig skog, dit ingen
oinwigd wågade intränga. Då Xerxis
soldater wille med wåld gå dit in,
blefwo de ursinnige och kastade sig i
hafwet. Någre af Alexanders
soldater blefwo för sin djerfhet ihjelslagne
af åskan.
2. – En högtid til Cabirernes ära,
som firades i Thebe och på Lemnos,
i synn. på Samothrake, en åt dem
helgad ö. Denna högtid, som war
ganska gammal, anses til och med wara
äldre än Jupiters regering, då den
åter uplifwades. Den firades om
natten, och allt hwad man fått weta om
de hemlighetsfulla ceremonierne
derwid, är at den inwigde, efter rysliga
prof, sattes på en lysande thron med
en purpurgördel om länderna och en
olivekrans på hufwudet. Rundtomkring
honom utförde de andre inwigde
hieroglyfiska dansar, enkom bestämde för
detta ändamål.
CABIRIDER, nymfer, döttrar af
Vulcanus o. Cabira.
CABIRUS, en bland Macedoniernes
skyddsgudar.
CABRUS, CAPRUS, ell. CALABRUS,
en Gud som dyrkades i Phaselis, en
bergstad i Pamphylien, o. åt hwilken
man offrade små saltade fiskar, hwaraf
ordspråket: “Phaseliternes offer”, för
at utmärka salt fisk. Förtnodligen war
det en Cabir.
CABURA, en källa i Mesopotamien,
i hwilken Juno hade badat sig,
deraf wattnet fick en ljuf o. behaglig lukt.
CACA, syster til Cacus, räknades
ibland Gudinnorna derföre at hon
underrättade Herkules om den stöld som
hennes broder hade gjort hos honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
