Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - C - Caanthus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påstått, at bönor woro menliga för
kyskheten: andre åter, at det war af
heliga och myskteriösa skäl, som
Pythagoras aldrig uppenbarade för
någon. Månge wille hellre dödas, säger
Jamblicus, än yppa denna hemlighet.
En qwinna af den sekten skar af sig
tungan, af frugtan at torturen skulle
aftwinga henne sanningen. Bönor, i
synn. swarta, woro et grafsoffer. Man
inbillade sig at de innehöllo de
aflidnes själar och at de liknade helwetets
portar. Denna plägsed at offra bönor
åt de döde, war ett af de skäl
hwarföre Pythagoras förböd at äta dem.
BÖRE, se ASE och ODIN.
C
(De ord som saknas under C, upsökas under K).
CAANTHUS, son af Oceanus o.
Tethys. Då han fick befallning af fadern
at förfölja Apollo, som bortröfwat
hans syster Melia, och han ej kunde
hinna honom, blef han så förargad,
at han satte eld på en åt Guden
helgad skog, men blef til straff derföre
ihjelskjuten.
CABALEN (Sinneb. lär.) Denna
Gudomlighet, hwars namn är nytt,
men tilwarelse ganska gammal, och
som träffas både i palatsens förmak
och i theaterns foyer, föreställes
under bild af en tiltagsen gwinna, med
gördel af ströskrifter, hwisselpipor,
carricaturer o. periodiska blad. Den
litterära C. står wid ingången til
Musernas tempel, på en pjedestal af
glitterguld; hon håller i ena handen en
något wissnad lagerkrans, i den
andra pensionsbref och prismedaljer, o.
på hufwudet en bindel med dessa ord:
“Ära o. rikedom.” En swärm af
tilbedjare trängas omkring henne, och
anhålla om en plats i helgedomen.
CABALLINSKA KÄLLAN, se
HIPPOCRENE.
CABAN (Mah. M.) bön som
hålles i dagningen.
CABARDIENSIS, ett af Minervas
tilnamn.
CABARNIS, ett af ön Delos’
tilnamn, efter Cabarnus.
CABARNUS, en herde på ön
Paros, underrättade Ceres at
Proserpina war bortröfwad, hwarföre
Gudinnan til belöning gjorde honom til
prest i sitt tempel.
CABEREA, CABIRA, en af Protei
döttrar med nymfen Torona: hon blef
gift med Vulcanus samt moder til
Cabirerne och Cabiriderne.
CABIRER. Fornforskare äro ej ense
om dessa Gudars historie. Pherecydes,
Herodotus och Nonnus säga, at
Vulcanus war deras fader; Cicero, at de
woro Proserpinas söner. Flere gifwa
dem Jupiter til fader, och det är
säkert orsaken at de förblandas m.
Castor och Pollux. Sanchoniaton ansåg
dem werkligen wara desamma. “Ifrån
Pidea, säger han, kommo
Dioskurerne, som ock kallas Cabirer.” Andre
hafwa ansett de sednare såsom
trollkarlar, som befattade sig med af
försona menniskors brott, och efter döden
sattes ibland Gudarnes antal.
Damascius påstår at de blott woro
menniskor, som regerade i staden
Berytus i Phenicien. Dionysius från
Halicarnassus, Macrobius, Varro o.
Cassius Hemina ansågo dem för Penater
eller husgudar; men enligt Altori o.
Vossius woro C. icke annat än
Gudarnes tjenare, som dyrkades efter
döden, och Daktyler, Corybanter o.
Cureter hafwa ansetts för samma
Gudomligheter. Strabo anser dem såsom
Hekates prester; men Bochard tyckes
hafwa spridt mesta ljuset öfwer dessa
Gudars historie. Han tror med mera
skäl, at de icke äro annat än de tre
helwetesmagterne, Pluto, Proserpina
och Mercurius. Mneleas i sitt werk
öfwer Asien, och Reland äro af
samma tanke; och hafwa bewisat at man
kallat C. de dödes Gudar endast derföre
at Proserpina betecknade jorden, som
emottog de aflidne; Pluto helwetet ell.
underwerlden som de gingo at bebo;
och Mercurius den gudomliga
magten genom hwilken de kommo dit. –
C:s dyrkan war ursprungligen ifrån
Egypten, emedan det äldsta templet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
