- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
216

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cænis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

216

4. – En af Lapitherne som stridde mot Centaurerne. Han war född
flicka med namnet Cænis. Stolt öfwer sin skönhet, stötte hon
alla sina friare för hufwudet. En dag, då hon gick wid
hafsstranden, öfwerraskades hon af Neptunus o. wåldtogs af
honom, men fick i skadestånd den gåfwan at kunna förundra kön o.
aldrig fåras. Då C. blef karl, älskade han endast krigiska
öfningar o. förwärfwade mycken rygtbarbet i kriget mot
Centaurerne. Sedan han dödat flere af dem, utan at sjelf blifwa
sårad, föll en skog ned öfwer honom; men just då han war nära at
qwäfwcss under denna ofantliga börda, fick man se en gul fågel
komma undan träden och flyga bort: det war C. som af Neptunus
blifwit så förwandlad til örn. Æneas råkade honom i underwerlden
med sitt förra kön.

CÆNIS, dotter af Lapithen Elatus. Se CÆNEUS 4.

CÆNOTROPES, se OENOTROPES.

CÆOS, se CEA.

CÆRE, en stad i Italien, dit Vestalerne förde den heliga elden,
när Gallerne hade intagit Rom.

CÆRULEI DEI, hafsgudarne.

CÆRULEUS PATER, Neptunus, i anledning af hafswattnets färg.

CÆSAR (JULIUS) blef erkänd för Gud på Augusti befallning, som
lät utsprida det rygtet, at Venus hade fört dans själ til
Gudaraes hemwist i samma ögonblick han blef mördad. En ny komet,
som wisade sig under de sju dagar man firade hans likbegängelse,
underlättade förgudningen, och man ansåg den såsom residenset
för hans själ, eller såsom själen sjelf, hwilken skulle inlåtas
uti himmelen. Tempel byggdes åt den nya Guden, man offrade åt
honom, o. hans bildstod syntes derefter blott m. ett stjerna
öfwer hufwudet: så föreställes han och på alla sina medaljer.
Man hade äfwen anmärkt, at året efter hans död war solen mycket
blek, hwilket man tilskref Apollos wrede.

CÆSIA, ett as Minervas tilnamn, Gudinnans med de blå ögonen.

CAF (Mahom. M.), et berg som Mahometanerne tro omgifwa hela
jorden. Dess grundwal är en sten kallad Sakhrat, om hwilken
Lokman sade at den som blott hade et sandkorn af den, skulle
göra underwerk. Stenen är ett enda smaragd, o. det är af dess
återsken som himmelen synes blå. Då Gud will anställa en
jordbäfning, befaller Han stenen skaka på någon af sina rötter
som tjena honom til nerver; och denna skakade rot gör at det
ställe på jorden mot hwilket hon swarar, bäfwar och stundom
öppnar sig. Jorden befinner sig midti detta berg, likasom et
singer midti en ring; utan detta stöd skulle hon wara i en
beständig darrning, och ingen menniska kunde bo på henne. För at
komma dit, måste man genomlöpa en stor sträcka af mörka länder,
dit solens ljus aldrig framtränger; också kan ingen komma dit,
om ej en högre warelse leder honom. Det är dit som Jättarne,
förwistes, sedan de kufwades af memniskoslägtets första hjeltar
eller Adams efterkommande, och der hafwa Peris ell. Féerne
wanligen sitt hemwist. Se GINNISTAN.

CAHANBARA, eller CAHBARHA, Så kalla Perserne de sex tider eller
dagar, på hwilka Gud skapade werlden, enligt de gamla Magernes
tradition; men som denna tradition sedermera blifwit ändrad, så
hafwa de utsatt dessa sex tider icke uti samma wecka, såsom
Mose, utan fördelat dem på åtskilliaa månader af året, o.
tillagt hwar och en af dem fem dygn.

CAICUS, 1. – en trojansk krigare. 2. – Son af Mercurius, gaf
sitt namn åt en bäck i Mysien.

CAILARUS, en Gudomlighet i Germanien och Gallien, som troddes ha
boskapens gödning under sin wård.

CAILASA, Indianernes olymp, der Mahadava anses hafwa sin boning.
Det är et så rikt berg, at hwar stenskärfwa är en ädelsten.

CAIN. Rabbinerne påstodo, at Cain war född af ormen och Eva.

CAJETA, amma åt Æneas, följde honom på hans resor, och dog i
Italien. Æneas upreste åt henne en grafwård på kusten af Stora
Hesperien, der nu Gaeta ligger, en stad som C. gaf sitt namn.
Aurelius Victor härleder namnet ifrån kaiein, bränna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free