Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cajumarath ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emedan det war der som
Trojanskorna satte eld på Æneas’ flotta.
CAJUMARATH (Pers. M.) den
förste konungen i Persien, som någre
persiske historieskrifware tro ha warit
den förste konungen i werlden o.
densamme som Adam. Man ger honom
wanligen tusen års lifstid, och han
skall hafwa regerat i 560 år. Han
upfann magien, hus, tyg af hår, ull,
bomull och silke. Honom har man ock at
tacka för slungan och andra
stenkastninqs-machiner. Han nedsteg af
thronen, för at gå tilbaka til den grotta,
som war hans första wistelse-ort, och
der han war inbegripen i böner. En
tradition säger, at då Adam war skild
ifrån Eva, hade han somnat o. drömt
at han gjorde henne en ägtenskaplig
höflighet; deraf wäxte en ört som
antog mensklig skapnad, och blef denne C.
CALABRUS, se CABRUS.
CALÆCARPUS, son af Aristæus o.
broder til Charmus, födde på Sicilien.
CALÆNO, en af Danaiderna, med
hwilken Neptunus hade Calenus.
CALAIS och ZETHES, som blåser
hårdt och som blåser sagta,
twillingsöner af Boreas och Orithyia, samt
bröder til Chione, Chtonia o.
Cleopatra, inlade mycken ära på
Argonauternes sjötåg, befriade sin swager
Phineus ifrån Harpyerne, och skulle
äfwen hafwa dödat dem om ej en
okänd röst i Gudarnes namn förbudit
at förfölja dem längre. Pa återresan
ifrån Kolchis, då man firade
likbegångelsen efter Pelias, på ön Tenos,
sökte Herkules gräl med begge
bröderne o. slog ihjel dem antingen
derföre at de tagit Tiphys’ parti emot
Telamon, som wille at man skulle
wänta på Herkules, hwilken skilt sig
ifrån Argonauterne för at söka up sin
gunstling Hylas; eller ock derföre, at
de förföljt denna sköna yngling på et
sätt som wäckte Herkulis swartsjuka.
Gudarne, rörde af deras olycka,
förwandlade dem til dessa windar, som
blåsa nio dagar före rötmånadens
början. Se PRODROMOI. Hyginus
säger at de blefwo begrafne, och at
man såg deras grafwård röra sig när
fadern blåste. Skalderne föreställa dem
med förgyldta fjäll på axlarna,
wingar på fötterna, och långt
himmelsblått hår. På Cypseli kista, som stod
i Junos tempel i Elis, såg man
ibland andra figurer Boreas’ söner
förjaga Harpyerne.
CALAMEISKA högtidligheterne
firades i Cyzicus i månaden
Calameon, som börjades d. 24 April.
Caylus gissar at denna fest firades wid
sädens blomningstid, och at då
offrades åt Ceres, för at få en rik skörd.
CALANDOLA, öfwerste prest för
Giagas-sekten i Afrika, och tillika dess
general. Hans långa hår är prydt med
dyrbara snäckor kallade Bambas.
Halsbandet består af andra dyrbara
snäckar, kallade Masoks. Drägten är af
palmtyg, fint som silke. Kring
medjan har han et slags radband m.
strutsegg til kulor. Hans kropp, insmord
med menniskofett, är matad röd och
hwit samt full med löjliga figurer.
Twå tums långa kopparbitar äro
trädde twersigenom näsan o. öronen.
Han är wanligen omgifwen af tretio
qwinnor, som bära hans wapen och
andra saker han behöfwer. Några
bjuda honom bägaren och slå i dricka åt
honom: under det han dricker, falla
alla på knä, sjunga och klappa
händerna. C. iakttager den strängaste
krigstukt wid sin arme; de fege som fly,
upätas af kamraterne. Hwar afton
stiger han up på en hög ställning, o.
håller et tal för at uplifwa
soldaternes mod.
CALAOIDISKA högtidligheterne
firades i Lakonien til Dianas ära.
CALASIRIS, en tunica af linne m.
bred purpurbräm, som nyttjades af
offerpresterne i Egypten o. Phænicien.
CALATHUS, en flätad handkorg som
Proserpina bär på hufwudet o. är en
af hennes wanliga tilhörigheter. Den
liknar Grekernes blomsterkorg och
erinrar om den korg Gudinnan bar, då
Pluto bortförde henne. Denna korg,
som wanligen war gjord af säf eller
något lätt träslag, nyttjades äfwen at
lägga ull uti, och war i synn. helgad
åt Minerva, hwilken ansågs hafwa
upfunnit konster och sydda arbeten.
Plinius liknar denna korg wid en
öppen lilja. Sådana woro ock de
korgar som Canephorerne buro wid
Minervas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
