Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Candiope ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och räcker til 7:de dagen i nästa
nymånad. Den firas til åminnelse af
Sura-Parpmas nederlag, ett mägtig
Achuxin, hwilken Guden
Subramanja öfwerwann efter sex dagars krig.
På den sjunde bäres guden i
procession, och på några orter föreställes
bataljen hwari den jätten omkom.
Jätten modelleras i bränd lera, och
wäpnade Indianer löreställa dess krigsfolk.
CANDIOPE, dotter af Œnopion och
moder til Hippotagus, som hon hade
med sin broder Rheodotion. Som
fadern hade landsforwist henne för
denna blodskam, befallte Oraklet
syskonen at sätta sig ned i Thracien.
CANDRENA, et Veneris tilnamn.
CANDYBUS, son af Deukalion, gaf
sitt namn åt en stad i Lycien.
CANENTE, dotter af Janus och
Venilia, så kallad för sin wackra röst,
gifte sig med Picus. Då Circe hade
förwandlat hennes man til hackspik,
förtärdes hon af sorg deröfwer til den
grad, at hennes kropp bortdunstade i
luften. Derföre kallades stället dit
hon anlände, Canente. Drottningen
och hennes gemål räknades ibland
Italiens Dii Indigetes.
CANEPHORER, unga jungfrur af
börd, som bodde i Minervas tempel,
och wid Panathenœernes fest buro
korgar krönta med myrtenblommor, samt
gingo främst före den heliga
processionen. Sådane funnos ock wid
Bacchi och Cereris högtider, hwilka buro
gyldene korgar. De woro pudrade och
buro et snöre med upträdda torra
fikon i handen. De lärde äro af olika
mening om hwad dessa korgar
innehöllo. Sannolikt war det något som
liknade Indianernes Lingam.
Athenarne kallade äfwen C. unga manbara
flickor, som kommo at frambära offer
åt Diana, för at bönfalla om hennes
tillåtelse at få ombyta tilstånd. De
gamle prisade mycket Polykletis
Canephorer, so Verres förde ifrån
Messina til Rom.
CANEPHORIA, en ceremoni, som
ägde rum dagen före bröllopet.
Brudens föräldrar ledde bruden til
Minervas tempel, och buro en korg full
med offer, anropande Gudinnans
beskydd i flickans förändrade belägenhet,
ell. för at försona henne. Guidas
säger at den war en fest til Dianas ära.
CANETHUS, son af Lykaon,
CANG-Y (Chin. M.) en
Gudomlighet som dyrkas af Chineserne,
såsom en Gud för de lägre himlar, och
som äger magt öwer lif och död. Han
har alltid wid sidan tre
subaltern-andar, af hwilka den förste, Tanquam,
utdelar regn för at wederqwicka och
underhålla jorden; den andre,
Tsuiquam, är hafsgud, och åt honom göra
alla sjöfarande löften när de resa bort,
och tackoffer när de komma tilbaka;
den tredje, Tciquam, wakar öfwer
menniskans födelse och åkerbruket, och
kallas Krigets Gud.
CANICIDA DEA, et tilnamn
hwarunder Hekate tilbads med den största
högtidlighet på ön Samothrake, der
man offrad: åt henne en skara med
hundar. På denna ö hade man åt
henne inwigt en ofantlig grotta,
kallad Zerinthe; under nattens tysthet och
mörker firade Cabirerne der, til
hennes ära, dessa wördade mysterier, som
sedan utspridde sig öfwer hela
Grekland och Italien. Se HECATE.
CAN-JA (Chin. M.) åkerbrukets
fest, som firas i Tunquin. Kejsaren
åtföljd af sina hofherrar, omgifwen
af flera trupper krigsfolk och en
oräknelig folkskara, gifwer sin wälsignelse
åt frugten på jorden, och för sjelf
några fåror i jorden med enkom för
tilfället förfärdigad plog. Denna
ceremoni åtföljes af en landlig måltid,
som Kejsaren gifwer hela sitt hof.
CANNIGADANAM, jungfrugåfwa,
(Ind. M.) ett af de mest förtjenande
bland de tre kärlekswerken, derföre,
at den som emottager en af dessa
gåfwor, anses betunga sig med sin
wälgörares synder, och bör försona dem
genom goda werk och gerningar samt
religiösa ceremonier. C. sker
antingen på det sättet, at man gifwer åt
fattiga bramer en summa som är
tilräcklig för dem at bestrida
bröllopskostnaden, eller at man gifter bort sin
dotter med en fattig slägting,
hwilken annars icke hade råd at gifta sig.
Wanligen ger swärfadern, jemte
gåfwan af sin dotter, skänker af nipper,
penningar ell. hus. Han påkostar
bröllpet;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
