Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Canobus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. stundom genom et slags
adoption, låter han mågen deltaga uti
arfwet efter honom, i det han gifwer
honom en barnlott. Ehuru dessa
gåfwor icke äro wäsendtliga wid et
dylift ägtenskap, är det likwäl ganska
sällsynt at flickans fader underlåter at
gifwa sådana, emedan det blott är en
fattig man, som will ingå et sådant
ägtenstap o. förnedra sig til den grad,
at han belastar sig med swärfaderns
synder: således är denne twungen at
skaffa honom medel för at kunna
lefwa med hustru.
CANOBUS, eller CANOPUS,
Menelai styrman. Då denne furste blef
kastad på kusten af Egypten, dog C. der
af et ormbett. För at hedra hans
minne, lät Menelaus åt honom upbygga
et tempel i staden Kanobus, som låg
wid ett af Nilflodens utlopp. Se
CANOPUS.
CANON, (Jap. M.) en japansk Gud, son af
Amida, som råder öfwer wattnet och
fiskarna. I flera pagoder föreställes
han med fyra armar, och nedra delen
upslukad af et ofantligt hafsmonster.
Han har en blomsterkrans på
hufwudet. I ena handen håller han en
spira, i den andra en blomma, och en
ring i ben tredje; den fjerde armen
är utsträckt, men med knuten hand.
Midtemot honom står en penitent, til
hälften innesluten i en snäcka.
Templet är utfiradt med pilar och andra
wapen. På något afstand ifrån
afguden, på et särskilt altare, äro fyra
stående figurer, med ansigtena wända
emot C.; de knäppa med mycken
andakt ihop händerna, hwilka äro såsom
lika många källsprång, hwarifrån fyra
wattenstrålar upspringa. I et
tempel i Japan, som kallas de tusen
afgudarnes tempel, ser man C. med
sju hufwuden på bröstet, 30 armar
och lika många händer, hwar och en
wäpnad med en pil. Stundom
föreställes han med flera armar, hwaraf
twå äro högt utsträckte öfwer
hufwudet och synas längre än de andra.
Hwar och en bär et barn; sex andra
barn utgöra en cirkel som tjenar
honom til krans. På hufwudet synas
twenne andra barn, det ena stående
och det andra sitter. Blomman
Tarate tjenar guden til stol. I hwar
och en af sina många händer hållet
han bågar, yxor, blomster m.m.
CANOPUS (Egypt.M.) war
Egytiernes hafsgud. Han hade warit
styrman eller snarare Amiral på
Osiris’ flotta under tåget til Indien; och
som han efter döden blef uptagen
ibland Gudarnes antal, föregaf man
at hans själ flyktat til stjernan som
bär hans namn, i sydliga stjernbilden
Argo. Han föreställdes under form af
en vas betäckt med hieroglyfer,
öfwerallt full med små omärkliga hål,
och utur hwilken sågs upstiga et mans-
ell. qwinnohufwud, stundom med
begge händerna. Chaldéerne, som
tilbådo elden, trotsade alla folkslags
gudar, som woro af guld, sten ell. trä,
at kunna motstå deras Guds magt.
En af Canopi prester antog
utmaningen, och begge gudarne lemnades at
täfla med hwarandra. Chaldéerne
uptände en stor eld, och der midtuti
ställdes C:i bild, hwarutur rann så
mycket watten at elden slocknade. C.
såsom segerwinnare, ansågs derföre
såsom den mägtigaste guden; men han
hade för denna ära at tacka prestens
knep, som gjort flera hål på vasen och
tilstoppat dem med wax, samt
derefter fyllt den med watten hwilket
utrann i den mån waxet smälte. C.
war sannolikt i början icke annat än
en graderad vas, som, i det den
innehöll flera mått watten, gaf folket
tilkänna Nilens mer ell. mindre
stigande; hwilket bekräftas genom
sjelfwa betydelsen af ordet C., som är
stång, famn, mätstaf; och de
symboler som Egyptierne tillade detta mått,
woro således icke annat än tecken af
det angelägnaste som jordbrukaren
borde känna. Hundhufwudet på C.
betecknade derföre Nilens hufwud wid
hundstjernans ell. Sirii upgång; det
unga flickhufwudet war Jungfruns
tecken: åtskilliga fågel-hufwuden
utmärkte de windar som woro gynnande
ell. icke för wattnets stigande. Enligt
andre war C. icke annat, ån
Nilflodens gode genius, föreställd genom en
pokal af en mycket porös jordart, som
nyttjades at sila Nilwattnet, för at
göra det klart och drickbart. På
gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
