Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Canopius Hercules ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Egyptiska språket bet. C. guldjord.
Inwånarne i staden Kanobus, som
funno denna lera i sitt grannskap och
i hela Egypten drefwo en stor handel
med silkärl af jord, ansågo sig
förbundne at af erkänsla göra et slags
Gud deraf. I kejserliga
Bibliothekets Antiqvitets-kabinett i Paris
finnes en C. som är ganska wäl
bibehållen. Jfr. CANOBUS.
CANOPIUS HERCULES (Egypt.M.),
den Egyptiske Herkules, så kallad
efter staden Kanobus i nedra Egypten,
der han war dyrkad.
CANTEVEN (Ind. M.), en Gud
som isynnerhet dyrkas på kusterna af
Malabar och Coromandel. Han är
icke wanskaplig och ryslig, som de
andra Indiska gudomligheterne. C. är
ung, wälwäxt, älskanswärd; han är
kärlekens gud. En wiss dag om året
iakttaga alla gwinnor en högtidlig
fasta til hans ära, hwartil de Indiske
lärde berätta anledningen wara
följande. C. hade förstått at göra sig
älskad af Paramesceri, Ixoras gemål,
och wäckte denna gudens swartfjuka,
så at han såg på honom med det
brinnande ögat han bär i pannan, och
förwandlade syndaren genast til aska.
Paramesceri, förtwiflad öfwer sin
älskares olyckliga öde, dog af sorg. Hon
waknade likwäl up igen en kort tid
derefter, men lefde endast för at
begråta sin älskade C., på et ensligt
berg, dit hon dragit sig undan.
Ixora, hwars wrede emedlertid hade lagt
sig, började at sakna sin hustru, och
blygdes ej at göra första steget til
försoning. Han gjorde henne et besök i
dennes enslighet, skyllde på sin häftiga
kärlek den öfwerilade gerning han
begått, och beswor sin maka at göra
honom sällskap tilbaka; men hon
afslog alla böner, så framt han icke wille
återskänka lifwet åt hennes älskade C.
hwartil den krönte guden war swag
nog at samtycka.
CANTHARUS, et kärl med twå
handtag som war helgadt åt Bacchus.
CANTHERINUM eller
CANTHERIEUM, et stags wagn helgad åt Bacchus.
CANTHUS, son af Abas, en af
Argonauterne, dödad af Libyern
Caphaurus, med et stycke af en klippa.
CANTOR, den sjungande Bacchus,
dyrkades af Athenarne och inwånarne
i Acharnæ, af Œneidiska stammen.
CANULEJA, en af de fyra första
Vestalerne som Numa utwalde.
CANUN, se FANUN.
CANUS, gråhårig, ett af Saturni
tilnamn.
CANUSI (Jap. M.), tjenstemän i
Sintos tempel. De äro icke prester,
utan lekmän af ett ännu lägre grad
än Kuge ell. Monsignori, som utgöra
det werkliga prästerskapet uti Japan,
och alla wistas i Dairis hof. Det är
märkwärdigt, at Kugerne, som
merendels äro ganska fattige, och måste
förrätta de ringaste sysslor för sitt
lifsuppehålle, hafwa öfwerlemnat åt
lekmän förwaltningem af Mia, isynn. af
Isjas tempel, hwaraf de kunde skörda
betydliga fördelar, antingen genom
de ansenliga inkomster hwarmed de
flesta tempel äro doterade, ell. genom
allmosor af dem som årligen dit
wallfärda til en ofantlig mängd, och
hederligen undfägna C. De tjenare som
äro lekmän utmärka sig i det
allmänna med långa kappor och hängande
ärmar, som de bära öfwer sina
werldsliga kläder. Dessa kappor likna dem
som bäras af presterna wid Dairis
hof: de äro af åtskilliga färger, men
wanligast hwita ell. gula. C. raka
sig men låta håret wäxa. På
hufwudet hafwa de en swart mössa af
ganska groft tyg, i form af en
gondol, som går fram öfwer pannan, och
fästes under hakan med twenne
silkesnören, hwarifrån hänga knutar med
fransar. Snörenas längd rättar sig
efter personernes rang. De
förnämste C. hafwa håret flätadt; flätorna
strykas upåt och omgifwas med et
swart flor med twå snibbar som gå
mer ell. mindre långt ned på
kinderna, allt efter den wärdighet och titel
som C. fått af Mikaddo. Desse
religions-tjenare stå i ecklesiastika mål
under Dairis absoluta magt: men
hwad det timliga angår, lyda de,
likasom alle öfrige prester i riket,
under werldslige domare.
CAOUS (Pers. M.), onde andar,
som bo på berget Caucasus,
jättarnes tilhåll.
CAPANEUS, son af Hipponous och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
