Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Carne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CARNE, se CARME.
1. CARNEA, en Gudinna som
anropades för barnens wälfärd.
2. – Högtidligheter som firades i
synnerhet i Lacedemon til Apollos ära.
Somlige härleda namnet ifrån
Carnus I,; andra ifrån benwedsträdets
grekiska namn, κρανεια, emedan
Grekerne, enligt Pausanias, hade
ådragit sig Apollos wrede, derföre at
de nedhuggit benwedseräden i en
helig lund på berget Ida. Andre
härleda ordet ifrån κραινειν, upfylla et
löfte. De säga, at innan Menelaus
reste til Troja, hade han gjort Apollo
et löfte at genom någon utmärkt
hedersbewisning erkanna hans beskydd,
i händelse hans foretag lyckades. Dessa
fester warade i nio dygn, och började
den 13 i månaden Carneus, som
swarar emot athenska månaden
Metageitnion eller Juli månad hos oss. De
woro en efterhärmning af krigslefnaden
och den krigstukt som iakttages i fält.
Til den ändan upslogos 9 tält, hwari 9
man af tre särskilta stammar lefde i 9
dygn under en offentlig härolds lagar.
CARNEADES, poetiska strider eller
täflingar, se CARNUS I.
CARNEATES, embetsmän som wid
festen Carnea tjenade i fyra år,
under hwilken tid de icke hade tillåtelse
at gista sig.
CARNEI, verser som sjöngos
under högtiden Carnea.
CARNEUS, ett af Apollos tilnamn,
i synn. i Sparta och dess colonier,
Thera, Cyrene; i synn, i Sikyon.
Dess prester woro i mycket anseende.
1. CARNUS, en Trojan, son af
Jupiter och Europa, och Apollos
gunstling, instiftade lekar och täflingar i
musik och skaldekonst, hwilka firades
til Apollos ära, då månen war i sitt
fylle. Therpander war den förste som
wann priset.
2. – En Akarnanier, som Apollo
hade underwisat i spådomskonsten.
Under Codri regering, då Herakliderne
tågade til Ætolien emot Athenarne,
infann sig en Apollos prest, wid namn
Carnus, och spådde dem stora olyckor.
De ansågo honom för en trollkarl,
och ihjelsköto honom med pilar.
Pesten som följde kort derpå, ansågs
wara en följd af prestens död; och för
at blidka Guden, hwars tjenare han war,
byggde man et tempel åt Apollo
Carneus, och inrättade högtider.
CARPEA, et slags dans hos
Ænianer och Magnesier, Thessaliska
folkslag. En af dansarena nedlade sina
wapen, tycktes arbeta i jorden och så,
och såg sig ofta tilbaka likasom han
frugtade något; en annan härmade en
tjuf som smög sig fram. Den förste
fattade genast sina wapen, och striden
föregick efter takt och pipors ljud
omkring plogen och oxarna. Tjufwen
wann segern, band jordbrukaren och
bortförde oxarna; stundom hände at
den andre hade öfwerhanden.
Anledningen til denna dans war, enligt
somlige, händelsen då Mercurius
borttog Admeti oxar, och, enligt andra,
en öfning stiftad för at wäna l
andtfolket at förswara sig emot röfwares
eller fienders ströftåg.
CARPO, dotter af en Zephyr och
en af de fyra årstiderna, älskade
Camillus, son af Meander, och älskades
af honom tilbaka. Då hon dränkte
sig i denna flod, förwandlades hon af
Jupiter til allt slags frukt.
CARPOGENETHLOS, som
frambringar frukt, ett af Apollos tilnamn.
CARPOPHORA, et tilnamn som
Teqéerne gåfwo Ceres och Proserpina.
CARRUBIUN (Mah. M.) en
orden bland englarna, som
Mahometanerne säga wara furstar och herrar
för de öfrige, och som swara mot
Cheruberne.
CARRUSEL, et slags kapplöpning,
åtföljd af wagnar, machiner,
berättelser och hästdans. Tertullianus
tilskrifwer Circe upfinningen deraf,
emedan hon först lät anställa kappkörning
til sin faders ära. Ordet härleder sig
från Currus solis, solens wagn.
CARTERON, en af Lykaons döttrar,
blef af Jupiter ihjelslagen med åskan.
CARTHAGER, (Syr. M.) De hade
af fina fäder, Phænicierne, erhållit
Saturni dyrkan, och offrade åt
honom unga gossar. Då de blefwo
öfwerwunne af Agathofles, föregåfwo
de sig hafwa ådragit sig gudens
wrede derigenom, at de offrat andras
barn i stället för sina egna; och för
at bättra sitt fel, utwalde de 200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
