Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Castoe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bröderne efter döden flyttades til
himmelen, och der utgjorde
stjernbilden Twillinqarne, går den ena
stjernan ned under horisonten, medan den
andra synes ofwanföre. Romarne
förnyade årligen, wid Tyndaridernes fest,
minnet af denna dikt i det de
skickade til deras tempel en man med en
mössa lik deras, ridande på en häst o.
ledande en annan. Deras förgudning
följde strax efter döden. De räknades
ibland Greklands högre Gudar,
isynnerhet i Cephalonia. Man upbyggde
et tempel åt dem i Sparta, der de
woro födde och begrafne, o. i Athén,
som de räddat ifrån plundring. De
ansågos för sjöfartens skyddsgudar, af
följande anledning. Då Argonauterne
lyftade ankar wid udden Sigeum,
upkom en häftig storm, hwarunder man
såg twå lågor fladdra omkring
Tyndaridernes hufwud, och en stund
derefter uphörde stormen. Sedermera
ansågos de eldar, som lysa wid dylika
tilfällen, såsom C:s och Pollucis
eldar. Twå woro tecken til wackert
wäder; syntes blott en, kallades den
Helena, o. betydde ofelbart en snart
inbrytande storm. Det är denna eld,
som sjöfarande än i dag kalla Sanct
Elms eller S:t Niklas’ eld.
Romarne wisade dessa Gudomligheter en
utmärkt wördnad, och swuro wid
deras tempel. Karlarnes ed war Æde
Pollucis, och förkortad Ædepol, wid
P:x’ tempel; o. qwinnornas war Æde
Castoris eller Æcastor. Grekiska och
romerska historien är full med
underbara uppenbarelser af dessa båda
bröder, hwilka Pausanias förklarar på et
ganska naturligt sätt. “ Det war
unga karlar, säger han, klädde i
Tyndaridernes drägt, som utställdes för at
narra lätttroget folk.” Justinus
berättar, at under et fältslag emellan
Lokrierne och Crotoniaterne, såg man
twå unga krigare, som redo på hwita
hästar. De syntes äfwen i spetsen för
romerska armén, i slaget wid sjön
Regillus, och förde til Rom nyheten om
denna segerns Dictatorn Aulus
Posthumius, samma dag den wans. Rom
upbyggde åt dem et tempel af
erkänsla för denna wälgerning, o. man
stiftade en högtid som firades på
årsmotsdagen af detta minneswärda
fältslag. Denna fest war utmärkt genom
en prägtig ridt af romerska riddare,
ofta til et antal af 5000, krönte med
oliveqwistar. Tåget utgick ifrån
Marstemplet, som låg utanför murarna,
och drog sig öfwer Forum framfor C.
och P. tempel. Romarne offrade åt
dem hwita lam. C. war deras patron
som täflade om priset för
kappridning, och P. för brottare, emedan han
wunnit priset wid olympiska spelen.
På gamla minnesmärken, i synn. på
Consulsmedaljer, ser man ofta C.o.
P. föreställde. Wanligen äro de
tilsammans. En låga upstiger ur
hwarderas hjelm; de hålla en pik i ena
handen och i den andra betslet på en
stående häst. Stundom finnas de
under bilden af twenne utmärkt sköna
ynckingar, i full rustning, ridande på
hästar, och med mössor på hufwndet,
som likna et halft eggskal, samt
erinra om de egg ur hwilka de blifwit
framfödde. Spartanerne afbildade dem
genom twå parallela trän,
sammanbundna i båda ändar så at de
utgjorde den nu brukliga astronomiska
hieroglyfen af Twillingarne, Π. Twå
colossala bildstoder af hwit marmor,
som föreställa C. och P. med sina
mössor, ses i Rom, öfwerst på trappan
til Capitolii borggård. De äro
klädde endast i chlamys ell. krigsmanteln,
och hålla hästarna i betslen. Se
ANAKTON, CABIRER, DIOSKURERNE,
LEDA, PHORMION, POLLUX,
SCOPAS, TYNDARIDER, TYNDARUS.
CASTORIDES, portarne i Gythion,
en stad i Lakonika, så kallade efter
Dioskurerne.
CASTORS HYMN, se under
HYMNER.
CASUS, (nu Calo), en ö i
carpatiska hafwet, hwars inwånare gingo
til Trojas belägring.
CASYAPA, Indianernes Uranus. I
detta namn har man welat finna en
likhet med Cassiopea.
CATABATOS, ett af Jupiters
tilnamn, för at utmärka huru han
nedstiger på jorden, at helsa på sina
älskarinnor, eller snarare för at gifwa
sin närwaro tilkänna genom åska,
ljungeld, ell. werklig uppenbarelse. Af lika
orsak hade Apollo samma namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
