Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cassiope ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CASSIOPE, eller CASSIOPEA,
gemål åt Cepheus I., och moder til
Andromeda, hade den fåfängan at tro
sig wara wackrare än Juno, eller,
enligt andra, än Nereiderne.
Gudinnan, ell. Neptunus, upwäckte et
widunder för hwilket Andromeda blef
utsatt. Perseus, hennes befriare, gifte
sig med henne, och erhöll af Jupiter
den nåden, at C. blef upflyttad ibland
stjernorna. Se ANTIGONE,
CENCHRIS, CHIONE, PRŒTIDES.
CASSIPHONE, dotter af Circe och
Ulysses, gifte sig med Telemachus.
Denne prins, upbragt öfwer sin
styfmoders herrsklyftna lynne, dödade
henne, men denna död blef hämnad på
honom af hans gemål.
1. CASSOTIS, en källa i Delphi,
hwars watten gick under jorden på det
hemligaste stället i templet, der dess
profetista kraft inspirerade qwinnor
som der gåfwo orakel.
2. – En Nymf på Parnassen som
gaf sitt namn åt nämnde källa.
CASSUS, en af Ægypti 30 söner,
blef gift med Helcita.
1. CASTALIA, en nymf som war
älskad af Apollo och af honom
förwandlades til källa. Han gaf dess watten
förmågan at förlåna poetiskt snille åt
dem som drucko deraf, och inwigde
den åt Muserna. Sjelfwa sorlet af
källan ingaf poetisk anda. Pythia drack
deraf innan hon satte sig på trefoten.
Se CEPHISUS 2.
2. – En källa i Asien, nära
Antiochia, i Daphnes förstad. Der war
et rygtbart orakel, som spådde
Adrianus at han skulle bli kejsare. När
han kom til högsta magten, lät han
fylla källan med stora stenar, på det
andre icke skulle söka o. erhålla
samma ynnest.
CASTALIDES, et Musernes
tilnamn, efter källan Castalia wid
berget Parnassus, som war åt dem helgad.
CASTALIUS, son af Jorden,
konung i nejden af Parnassus, fader til
Castalia. Man gifwer honom äfwen
en annan dotter, Thyias, som war
den första prestinnan hos Bacchus o.
firade hans orgier, hwaraf
Bacchanterne fingo namnet Thyiader.
CASTIANIRA, se CORGYTHION I.
1. CASTOR, en trojansk
krigshöfding och Æneas’ följeslagare.
2. – Son af Hylax, som Ulysses
föregifwer wara sin fader, då han
osant berättar sig wara bördig ifrån
Kreta.
CASTOR o. POLLUX. Jupiter blef
kär i Leda, och sedan han förwandlat
sig til swan för at bättre komma åt
henne, wärpte hon twenne egg; ur det
ena, som war af dennes man
Tyndarus, kläcktes C. och Clytæmnestra,
begge dödliga, och ur det andra, som
war af Jupiter, Helena och P., som
woro odödliga. Apollodorus berättar
fabeln på följande sätt: Jupiter war
förälskad i Nemesis, förwandlade sig
til swan o. henne til anka. Det war
hon som gaf åt Leda det egg hon
hade wärpt, o. hwilken således blef
moder til twillingarne. Så snart de
woro kläckte, förde Mercurius dem
til Pallene, för at der upammas o.
upfostras. Begge bröderne blefwo de
förtrognaste wänner, och deras första
bedrift war at rensa Archipelagen från
sjöröfware, hwarföre de räknades bland
hafsgudarnes antal, och åkallades uti
stormwäder. De följde Jason til
Kolchis, och hade mycken del i gyldene
skinnets bortröfwande. Då de åter
kommo hem, togo de tilbaka sin
syster Helena, som war bortsnappad af
Theseus, i det de intogo staden
Aphydna o. skonade inwånarne, utom Thesei
moder, Æthra, den de bortförde som
fånge. Emedlertid lät kärleken dem
falla i samma fel, som de wille
bestraffa hos Theseus. Leucippus o.
Arsinoe hade twå sällsynt sköna döttrar,
wid namn Pbœbe och Hilaira, som
woro förlofwade m. Lynceus o. Idas.
C. och P. föresatte sig at bortröfwa
dem, men eftersattes och uphunnos af
friarne, nära berget Taygetos. Der
börjades en häftig strid, hwati C.
dödades af Lynceus, som sedan stupade
för P., hwilken fjelf blef sårad af
Idas. P. sörjde bittert sin broders död,
och bad Jupiter göra honom odödlig,
men som denna bön icke kunde helt
och hållet bewiljas, delades
odödligheten dem emellan på det sättets at
de lefde och dogo hwar sin gång. –
Denna dikt grundar sig detpå, at
sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
