Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cercæa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CERCÆA, ett af Dianas tilnamn,
hwars stod Xerxes tog med sig ifrån
Grekland, men återsändes af Alexander.
1. CERCAPHUS, son af Æolus,
och farfars fader til Phoenix.
2. － Son af Helios eller Solen,
gifte sig med Cydippe, dotter af hans
broder Ochimus, som lofwat henne
åt Okridion; men en härolds
förräderi gjorde at hon blef gift med C.
Detta gaf anledning til det
sedermera antagna bruket, at ingen härold
fick inträde i Okridions lilla tempel.
CERCEIS, en hafsnymf, dotter af
Oceanus och Tethys.
CERCESTES, en son af Ægyptus
och Phenissa, war gift med Danaiden
Dorion.
CERCIUS, körswen hos Castor och
Pollux.
1. CERCOPER, inwånare på ön
Pithecusa, hwilka Jupiter
förwandlade til apor för deras ondska skull.
2. － Et folkslag i Ephesus, som
Herkules förde i kedjor til Omphales
fötter.
CERCOPITHECUS (Egypt. M.), et
slags markatta som Egyptierne
gåfwo gudomlig dyrkan. Den föreställdes
med en halfmåne på huswudet o. en
bägare i handen.
1. CERCYON, en rygtbar
stråtröfware som härjade Attika, twingade
dem han råkade at brottas m. honom,
och mördade dem han öfwerwunnit.
Begåfwad med en owanlig
kroppsstyrka, sammanböjde han de största
träd wid topparna och fäste deri dem
han besegrat, så at, då träden
åtskildes, de olycklige söndersletos. Han
öfwerwans slutligen af Theseus o.
undergick samma dödssätt. Annu i
Pausanias’ tid kallades stället der dessa
händelser skola timat, Palæstra eller
brottningsplatsen. Enligt Platos
upgift skall C. wara upfinnare til
brottning. Se SINIS,
2. － En son af Agamedes.
CERDEMPORUS, sniken efter
winning, ett af Mercurii tilnamn.
CERDO, gemål åt konung
Phoroneus i Argos.
CERDOS, eller CERDOUS, ett af
Mercurii tilnamn. Apollo kallades så
äfwen, derföre at hans orakel såldes
för penningar.
CEREALIA, fester til Tereris ära,
stiftade af Triptolemus til åminnelse
deraf, at Ceres hade upfunnit konsten
at odla säd och deraf baka bröd. I
Athén woro twå fester af detta slag:
Eleusinia och Thesmopboria. Der
offrades swin, för den skada de göra,
och libationer skedde af sött win.
Festerne kommo öfwer til Italien, då
Memmius war Ædilis, hwilken först
införde dem i Rom, som kan ses af
en medalj ifrån hans tid, hwarpå
Ceres föreställes hållande i ena handen
tre ax, och i den andra en fackla:
hon trampar på en orm, m. omskrift:
Q. Memmius Ædilis Cerealis
primus fecit. Hos Romarne börjades C.
den 19 April, fortforo i 8 dagar, och
firades på Circus. Man roade sig m.
at springa och rida i kapp; afhöll sig
ifrån win och allt umgänge m.
qwinnor för at hedra, en Gudinna, som
war så utmärkt för sin kyskhet; och
spisade icke förr än solen gått ned,
emedan Ceres, då hon sökte sin
dotter, icke smakade någon föda förr än
efter solens nedgång. Der troddes at
festen, för at wara Gudinnan
behaglig, borde firas af folk som icke hade
någon sorg, eller biwistat någon
begrafning: detta war orsaken hwarföre
årsmotsdagen af festens firande
förbigicks wid underrättelsen om slaget
wid Cannæ, emedan den kom då hela
staden hade anlagt sorg; denna
underlåtenhet ersattes efter andra puniska
kriget, då C. åter firades m. den
högsta pragt, egentligen blott af de
romerska fruntimren, som woro
hwitklädda; karlarne woro endast åskådare:
damerne gingo med facklor i händerna,
för at beteckna Cereris resor at
återfinna sin dotter. Alle som ansågos
wara orene, tilsades af en härold at
icke inträda i templet.
CEREATES, ett af Apollos tilnamn.
Han hade sitt tempel icke långt från
Arkadien och Mantinea.
CERES, dotter af Saturnus och
Ops, eller Vesta, eller Cybele, lärde
menniskorna at odla jorden, så säd,
skära den och baka bröd deraf,
hwarföre hon anses såsom åkerbrukets
Gudinna. Sicilien, Attika, Kreta o.
Egypten twistade om äran at wara
hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
