Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Ceres ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
födelsebygd. Jupiter, intagen af
hennes skönhet, hade med henne
dottern Pherephate, sedan kallad
Proserpina. Han efterträddes af
Neptunus, som gjorde C. til moder för en
dotter, benämnd Hira. Andre säga at
Gudinnan förwandlade sig til et sto,
för at undwika Gudens förföljelser,
men han gjorde sig til hingst, hwaraf
följden blef en fålunge, den sedan så
rygtbare hästen Arion. Den ende
dödlige, som njöt af C:s gudomliga
gracer, war Jasion, med hwilken hon
hade Plutus. Af blygsel öfwer
amuretten med Neptunus, anlade hon sorg,
och drog sig undan i ett grotta, der
hon wistades så länge, at werlden war
nära åt dö af hungersnöd, emedan
jorden war ofruktbar under all
hennes frånwaro. Slutligen då Pan en
dag war på jagt i Arkadien,
uptäckte han C:s bostad, och underrättade
Jupiter derom, hwilken genom
Parcernes bemedling lugnade henne och
återställde henne åt werlden. Först
satte hon sig ned på Corcyra, som då
hette Drepanum, efter den skära med
hwilken hon afskar säden, o. som hon
fått til skänks af Vulcanus.
Derifrån flyttade hon til Sicilien, der
Pluto bortröfwade hennes dotter
Proserpina. Otröstlig öfwer hennes
förlust, beklagade hon sig för Jupiter;
men föga nöjd med hans swar, tände
hon sina bloss wid Ætnas eld, steg
up på en wagn förespänd m.
flygande drakar, o. begaf sig på wägen för
at söka rätt på sin dotter: en
händelse, hwars minne Sicilianerne
firade alla år, i det de sprungo
omkring nattetid med brinnande facklor
under et rysligt skrik. C. stadnade
först i Athén, och wedergällde Celeus
hans gästfrihet, derigenom at hon
lärde hans son Triptolemus åkerbruket.
Derefrer blef hon emottagen af
Hippothoon och hans hustru Meganira,
men wägrade at dricka det win som
böds henne, emedan det icke passade i
hennes sorg och bedröfliga
belägenhet. Derifrån for hon til Lycien och
förwandlade til grodor några
bönder, som hade grumlat wattnet i en
källa, der hon wille släcka sin törst.
Sedan hon genomfarit hela werlden,
återkom hon stutligen til Sicilien,
der hon af nymfen Arethusa fick weta,
at Proserpina war Plutos gemål och
drottning i underwerlden. － C. war
ej allenast åkerbrukets Gudinna, utan
wakade äfwen öfwer råmärkena på
fälten. Utom de wanliga fester som
firades til hennes ära, offrade
trägårdsmästare åt henne, för at få en
rik gröda. Wanligen war offret en
drägtig sugga, eller en gumse. De
kransar o. löfband som nyttjades wid
dessa fester, woro af myrten ell.
narcissor; men blomster woro förbudna,
emedan Proserpina blef bortröfwad då
hon plockade sådana. Endast wallmo
war helgad åt C., icke allenast
derföre at den wäxer ibland säden, utan
ock emedan Jupiter gaf henne den at
äta, för at skaffa henne sömn o.
således et litet lugn under lidandet.
Cicero talar om et gammalt tempel
åt henne i Catana, der gudstjensten
förrättades af damer o. unga flickor,
men inga karlar. Egypten påstår sig
wara C:s hemort, hwilket synes
wara ganska grundadt, emedan C. lär
wara densamma som Egyptiernes Isis.
Pausanias berättar, at på berget
Clæion i Arkadien hade C. tempel
med en undergörande bild, som blef
oskadad under en häftig brand, och
hade et hästhufwud på en
qwinnokropp. Han säger äfwen at Phigalierne
hade Gudinnans bildstod, hwars
hufwud war af et sto med dess man, ur
hwilken drakar gingo. Hon kallade
den swarta Ceres. Denna bild hade
händelsewis blifwit upbränd,
hwadefter Phigalierne förglömde C:s dyrkan
och försummade hennes högtider.
Gudinnan, upbragt deröfwer, straffade
dem med en ryslig torka. Oraklet
rådfrågades o. swarade, at om man
icke åter uprättade Gudinnans
dyrkan, skulle hungersnöden bli så stor
at de måste upäta sina egna barn.
En medalj ifrån Metapontum, o. en
annan som finnes i Neapel i Hertigens
af Caraffa Noias samling, o. på
hwilkas båda baksidor står et sädesax o. en
mus ofwanpå strået, föreställa Ceres
med slöjan kastad tilbaka. Hufwudet
är, utom axen, krönt m. en hög
diadem, och håret faller i oordning
öfwer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
