Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Charila ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CHARILA, en ung flicka, om
hwilken Plutarchus berättar följande
anekdot: “I följd af en stark torka upkom
hungersnöd i Delphi, då inwånarne
med hustrur och barn, gingo til
slottet för at begära understöd af
konungen; men som han icke hade så
tilräckligt lifsmedel at han kunde hjelpa
alla, lät han blott utdela til dem
han bäst kände. Utledsnad af en
efterhängsen ung fader- o. moderlös flicka
behandlade han henne illa och kastade
sin fotbonad i ansigtet på henne. Den
förolämpade flickan hängde sig af
förtwiflan. Hungersnöden tiltog; och
oraklet förkunnade at den icke skulle
uphöra förr än man försonat den unga
C:s wålnad, hwilket gaf anlednin
til inrättandet af en fest som bar
hennes namn.”
CHARILEERNE. Denna högtid
firades i Delphi hwart 9:de år.
Konungen presiderade wid ceremonien
utdelade lifsmedel åt de närwarande
utsändningar ell. medborgares och helt
lätt slog Charilas bild med sin
fotbonad, hwarefter den första af
Hyaderna tog den, satte et tåg om halsen
och begrof den på samma ställe det
Charila war begrafwen.
CHARIS, Vulcani gemål.
CHARISIA, en fest som firades til
Gratiernas ära, då man åt dem
offrade kakor eller bakelser. Den
firades hela natten med dans, hwarefter
de som wakat längst, fingo til belönin,
confekturer, som kallades Bellaria och
Charisia, efter festens namn.
1. CHARISIUS, et Jupiters tilnamn.
Under sina måltider gjorde Grekerne
libationer til ära för Jupiter C.
2. – En hjelte, son af Lykaon, gaf
staden Charisia sitt namn.
CHARISTIA, en fest hos Romarne
d. 19 Febr. til Gudinnan
Concordias ära. Ändamålet war at förlika
oeniga familjer. Man anrättade et
stor måltid, den ingen utländning fick
biwista. Andre påstå at högtiden war
inrättad til Plutos ära, at der
offrades åt de döde, slagtades swarta
tjurar, o. at ceremonierne föregingo om
natten, emedan det icke war tillåtet
at offra åt Pluto på ljusa dagen.
CHARITER, se GRATIERNE.
CHARME, dotter af Eupulus I, o.
moder til nymfen Britomartis.
CHARMON, et tilnamn,
hwarunder Jupiter dyrkades i Arkadien.
1. CHARMUS, Athenare, samtidig
med Pisistrates, den förste som skall
hafwa helgat altare åt Kärleken.
2. – En af de twå söner som
Aristæus hade på Sicilien.
CHARON, en af underwerldens
gudomligheter, son af Erebus o. Natten.
Hans syssla war, at öfwer Styx och
Acheron föra de dödes själar i en
eländig, smal o. mörkfärgad båt.
Gammal och snål lät han inga andra
passeras än dem som fått begrafning ock
betalt honom för öfwerfarten. Fragten
öfwersteg icke 3 oboli, v. war aldrig,
mindre än en; också plägade
hedningarne lägga i munnen på liken et
guld- eller silfwermynt, för at betale
passagen. Hermonierne ensamt påstodo
sig wara frie för denna afgift, emedan
deras land gränsade intil
underwerlden. De skuggor, som icke erhållit
begrafning, irrade i 100 år omkring
Stygis stränder. Ingen lefwande
kunde stiga in i båten, med mindre
en guldqwisk, helgad åt Proserpina,
tjente honom til lejdebref; o.
Sibyllan måste gifwa en sådan åt Æneas,
då han wille inträda i Plutos rike.
Långt före denna furstes tid hade C.
blifwit straffad o. landsförwist på ett
års tid, til ett af de mörkaste o.
rysligaste ställen i Tartaren, derföre at
han öfwerfört Herkules, som ej war
försedd med denna magiska qwist. De
fleste hafwa ansett C. såsom en
mägtig furste, hwilken gifwit lagar åt
Egypten, o. warit den förste som
pålagt skatt för begrafningar.
Koran förblandar C. med Israeliten Korah,
som på Moses begäran blef upslukad
af jorden. Araben Murtadi gör honom
til Moses farbror, och som han
alltid war dess nitiske anhängare, lärde
Mose honon chemi o. alchemi,
hwarpå han förtjente ofantliga summor.
Enligt Herodotus, war C. i början
en af Vulcani prester, som förstod at
inkräkta högsta magten i Egypten, o.
af de skatter han samlat genom taxor
på begrafningar, förwärfwade en
sådan förmögenhet, at han anlade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
