Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cleophila ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som Boreas hade m. Orithyia.
Se CLEOBULA .
2. – En af Danaiderna.
3. – Dotter af Idas och
Marpissa, gift med Meleager.
4. – Dotter af Tros o. Calliroe.
CLEOPHILA, Lycurgi maka och m.
honom moder til Ancæus, Epochus etc.
CLEOPHILUS, en man hwars slägt
man har at tacka för bibehållandet af
Homeri skrifter.
CLEOPOMPUS, gift med nymfen
Cleodora.
1. CLEOSTRATES, en ung
Thessalier, utwaldes genom lottning at
upoffras åt en drake som härjade
landet. Hans wän Menestrates dödade
draken och frälsade på en gång både
sin wän och landet.
2. – En grekisk astronom, född på
Tenedos, wid pass år 536 f.C.; war
den förste som uptäckte tecknen i
djurkretsen och förbättrade grekiska
kalendern.
CLEOTHERA, en dotter af
Pandareus, son af Merops, bortröfwades af
Harpnerne och lemnades åt Furierne
i samma ögonblick hon skulle gifta sig.
CLEPSYDRA, en källa nära
Ithome, helgad at Jupiter. Han hade i
sin barndom blifwit ofta badad der
af de Nymfer som upfostrade honom.
Wattnet ansågs heligt, o. deraf bars
dagligen til Jupiter Ithomatis tempel.
CLERIUS, et af Jupiters tilnamn
wid Tegea, emedan Arcas’ söner här
lottade om deras arf.
CLEROMANTIEN, et flags spådom
med tärningar, benknäckar, swarta o.
hwita bönor, kiselsten etc. Man
skakade dem i en urna, o. sedan man bedt
Gudarne styra kastet, kastades
tärningarne på et bord, o. man spådde om
framtiden efter ordningen af
numrorna eller tecknen på dem. All
lottkastning war helgad åt Mercurius, som
troddes waka öfwer detta spådomssätt.
Också, för at tilwinna sig hans
ynnest, lades i urnan et oliveblad, som
kallades Mercurii lott, och som blef
först utdragen. C. hade blifwit
upfunnen eller åtminstone på det sättet
werkställd af Thriorna, 3 nymfer som
woro Apollos ammor, at detta ord
blef liktydigt med κλεροι ell. lotter.
Greker och Romare, nyfikne at weta
sina lyckliga öden, hade antagit et
annat pådomssätt. Sedan de försett sig
med et wisst antal lottsedlar,
tecknat de med karakterer ell. inskrifter,
gingo de ut och läto första gosse de
mötte utdraga en. Hade denne något
förhållande til hwad de inbillade sig, så
war profetian ofelbar. Denna
widskepelse kom ifrån Egyptierne, som med
mycken omsorg gåfwo akt på unga
gossars gerningar och ord, såsom
innefattande något profetiskt; en tro som
härledde sig ifrån händelsen m. Isis,
hwilken, då hon sökte sin gemål,
hade mött några barn som lekte ute på
fältet, och gåfwo henne nyttiga
underrättelser i afeense på hennes resa.
På torg, landswägar och offentliga
ställen fans alltid en ung gosse eller
yngling, på grekiska kallad Agyrtes,
som hade en liten tafla, på hwilken
woro skrifne profetiska verser, som allt
efter tärningkastet, utmärkte
framtiden för de nyfikne. Jfr AGYRTES.
Artemidorus talar om spåmän på
torget; och sortes viales, ell.
lottdragning på gatorna, woro allmänna i Rom.
CLESO, dotter af Cleson, Leler’s
son. Då Inos döda kropp blef
drifwen til Megarernes kust, läto C. o.
hennes syster Tauropolis begrafwå den.
CLETA, en af Gratierna, enligt
Lacedemonierne, som endast räknade
twå af dem. Se PHAENNA.
CLIAS, fader til Pyrodes.
1. CLIO, en af de nio Muserna,
dotter af Jupiter o. Mnemosyne,
förestod historien. Hon föreställes alltid
under bild af en lagerkrönt flicka, som
håller i högra handen en trumpet o.
i den wenstra en bok med titel
Thucydides. Gravelot förenar med dessa
attributer jordklotet, på hwilket hon
hwilar, och Tiden bredwid henne, för
at utmärka huru historien omfattar
alla rum och tider. Clio troddes ock
hafwa upfunnit guitarren. Hennes
bilder hålla stundom en guitarr i ena o.
et plectrum i den andra handen. En
dag wågade hon förebrå Venus
hennes kärleksintrig med Adonis
hwarföre hon straffades så, at hon sjelf blef
kär och moder för ef friskt och
wälskapadt barn.
2. – Nymfer som åtföljde Aristæi
moder Cyrene.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
