Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cliton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
274
CLITON hade med Leucippe en dotter, som blef gift med Neptunus
och hade med honom tio barn, hwilka befolkade ön Atlantis.
CLITOR, 1. – son af Lykaon. 2. – Son af Azan. Denne sednare
anlade i Arkadien en stad, som han gaf sitt namn, och der Ceres,
Æskulapius m.fl. hade tempel. 3. – En flod i Arkadien, hwilken
Ovidius tillägger kraften at göra win osmakligt för dem som
druckit af dess watten, antingen i följd af en naturlig
egenskap, eller emedan Melampus, som genom örter och
tjusningskraft befriat Prætiderne ifrån Furierna, hade kastat i
denna flodens watten det som bade tjenat til dess rening.
CLITUMNUS, en flod i Umbrien, som gaf orakel. Plinius försäkrar
at dess watten ägde kraften at göra de kreatur hwita som drucko
deraf; derföre twättades ock deri de offerdjur, som skulle
slagtas. Vibius Sequester försäkrar, at floden tilbads under
namnet Jupiter Clitumnus. Plinius d.y. har lemnat följande
beskrifning härom. “Templet är gammalt o. hålles i stor aktning.
Derinne står C:i bildstod i romersk drägt. Lottkastning
bewittnar Gudomlighetens närwaro och magt. Omkring honom ligga
flera små kapell, och i somliga finnas källor och källsprång: ty
C. är fadern för flera andra bäckar, som förena sig m. honom. En
brygga skiljer den heliga delen ifrån den oheliga delen af
wattnen. Ofwanför bryggan får man ej färdas utan i båt; men
nedanjöre är tillåtet at bada sig.”
CLITUS. 1. – en Trojan, son af Pisanor, och Polydamas’ körswen,
blef med en pil ihjelskjuten af Teucer. 2. – Son af Mantius,
bortröfwades af Aurora för sin skönhet.
CLIVIA, en fågel som bådade olyckor
CLOACINA, 1. – afträdenas Gudinna i Rom. Titus Tatius fann dess
bildstod i en cloak, och som han icke wiste hennes namn, kallade
han henne efter stället der hon blifwit funnen. 2. – eller
CLUACINA, ett af Veneris tilnamn, efter et hennes tempel nära
Rom, på et sumpigt ställe.
CLOANTHES, en af Æneas’ följeslagare, ifrån hwilken Virgilius
låter familjen Cluentius härstamma.
CLODIA (Lex), en lag stiftad af Tribunus plebis P. Clodius, som
förböd all upmärksamhet på himmelens fenomener, då någon sak
afhandlades i folkförsamlingarne.
CLODONES, skrikerskor, macedoniskt namn på Bacchanterne.
CLOR eller CLOEIA, se CHLOE
CLŒLIA, en patricisk slägt, härstammade ifrån Æneas’ följesswen,
Clælius.
CLOFY (Afr. M.) en afrikansk fågel, swart o. af en stares
storlek. Negrerne tro åt dess sång förebådar goda och elaka
händelser: när de hota någon med en olycklig död, säga de at C.
har sjungit öfwer honom.
CLONIA, moder til Nycteus.
CLONIUS, 1. – en af de 5 höfdingarne, som förde Bæotierne til
Trojas belägring, blef dödad af Agenor. 2. – En af Æneas’
höfdingar dödad af Turnus. 3. – En Æneas’ höfding, dödad af
Messapus 4. – En af Priami naturliga söner.
CLORIS, se CHLORIS.
CLOSTERES, son af Arachne och förmodad upfinnare til spinnrockar.
CLOTHO, den yngsta af Parcerne, den som höll trådarna til
menniskornas öden, enligt namnets lydelse, son Fulgentius säger
betyda framkallande, emedan C. framkallade lifsanden och utsatte
tiden för tilwarelsen. Lucianus är den ende, som satt henne uti
Charons båt. I Parcernes och Sirenernes concert war det C. som
söng de nya sakerna. Plutarch sätter henne i månen, hwars
rörelser hon styrde. Hon föreställes klädd i en lång mångfärgad
robe, hufwudet prydt med en krona af sju skjernor, och hållande
en slända som räcker ifrån himmelen til jorden. Restout i sin
tafla öfwer Orphei nedgång til underwerlden, för at återfordra
Eurydice, har gifwit C., som håller sländan, och Lachesis, som
spinner wåra dagar, all ungomens glans, friskhet och behag. C:s
draperi är ljusblått, och Lachesis’ rosenrödt.
CLUACINA, se CLOACINA 2.
CLUSIUS ell. CLUSIVIUS, fe CLAUSIUS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
