- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
274

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cliton ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

CLITON hade med Leucippe en
dotter, som blef gift med Neptunus och
hade med honom tio barn, hwilka
befolkade ön Atlantis.

1. CLITOR, son af Lykaon.

2. – Son af Azan. Denne
sednare anlade i Arkadien en stad, som
han gaf sitt namn, och der Ceres,
Æskulapius m.fl. hade tempel.

3. – En flod i Arkadien, hwilken
Ovidius tillägger kraften at göra win
osmakligt för dem som druckit af dess
watten, antingen i följd af en
naturlig egenskap, eller emedan Melampus,
som genom örter och tjusningskraft
befriat Prætiderne ifrån Furierna,
hade kastat i denna flodens watten det
som hade tjenat til dess rening.

CLITUMNUS, en flod i Umbrien,
som gaf orakel. Plinius försäkrar at
dess watten ägde kraften at göra de
kreatur hwita som drucko deraf;
derföre twättades ock deri de offerdjur,
som skulle slagtas. Vibius Sequester
försäkrar, at floden tilbads under
namnet Jupiter Clitumnus. Plinius d.y.
har lemnat följande beskrifning härom.
“Templet är gammalt o. hålles i stor
aktning. Derinne står C:i bildstod i
romersk drägt. Lottkastning bewittnar
Gudomlighetens närwaro och magt.
Omkring honom ligga flera små
kapell, och i somliga finnas källor och
källsprång: ty C. är fadern för flera
andra bäckar, som förena sig m.
honom. En brygga skiljer den heliga
delen ifrån den oheliga delen af
wattnen. Ofwanför bryggan får man ej
färdas utan i båt; men nedanjöre är
tillåtet at bada sig.”

1. CLITUS, en Trojan, son af
Pisanor, och Polydamas’ körswen, blef
med en pil ihjelskjuten af Teucer.

2. – Son af Mantius,
bortröfwades af Aurora för sin skönhet.

CLIVIA, en fågel som bådade
olyckor

1. CLOACINA, afträdenas
Gudinna i Rom. Titus Tatius fann dess
bildstod i en cloak, och som han icke
wiste hennes namn, kallade han henne
efter stället der hon blifwit funnen.

2. – eller CLUACINA, ett af
Veneris tilnamn, efter et hennes tempel
nära Rom, på et sumpigt ställe.

CLOANTHES, en af Æneas’
följeslagare, ifrån hwilken Virgilius
låter familjen Cluentius härstamma.

CLODIA (Lex), en lag stiftad af
Tribunus plebis P. Clodius, som
förböd all upmärksamhet på himmelens
fenomener, då någon sak afhandlades
i folkförsamlingarne.

CLODONES, skrikerskor, macedoniskt
namn på Bacchanterne.

CLOR eller CLOEIA, se CHLOE

CLŒLIA, en patricisk slägt,
härstammade ifrån Æneas’ följesswen,
Clælius.

CLOFY (Afr. M.) en afrikansk
fågel, swart o. af en stares storlek.
Negrerne tro åt dess sång förebådar
goda och elaka händelser: när de hota
någon med en olycklig död, säga de
at C. har sjungit öfwer honom.

CLONIA, moder til Nycteus.

1. CLONIUS, en af de 5
höfdingarne, som förde Bæotierne til Trojas
belägring, blef dödad af Agenor.

2. – En af Æneas’ höfdingar
dödad af Turnus.

3. – En Æneas’ höfding, dödad af
Messapus.

4. – En af Priami naturliga
söner.

CLORIS, se CHLORIS.

CLOSTERES, son af Arachne och
förmodad upfinnare til spinnrockar.

CLOTHO, den yngsta af Parcerne,
den som höll trådarna til
menniskornas öden, enligt namnets lydelse, som
Fulgentius säger betyda framkallande,
emedan C. framkallade lifsanden och
utsatte tiden för tilwarelsen.
Lucianus är den ende, som satt henne uti
Charons båt. I Parcernes och
Sirenernes concert war det C. som söng
de nya sakerna. Plutarch sätter
henne i månen, hwars rörelser hon styrde.
Hon föreställes klädd i en lång
mångfärgad robe, hufwudet prydt med en
krona af sju stjernor, och hållande en
slända som räcker ifrån himmelen til
jorden. Restout i sin tafla öfwer
Orphei nedgång til underwerlden, för at
återfordra Eurydice, har gifwit C.,
som håller sländan, och Lachesis, som
spinner wåra dagar, all ungomens
glans, friskhet och behag. C:s draperi
är ljusblått, och Lachesis’ rosenrödt.

CLUACINA, se CLOACINA 2.

CLUSIUS ell. CLUSIVIUS, se
CLAUSIUS.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free