Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Coddina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
278
par-gångjern hwarigenom man ingick til underwerlden. 2. – En af
Chirons lärjungar. Han war en rygtbar läkare i hjeltetiderna och
botade Adonis för en skada, som et wildswin bade tilfogat honom
på Libanon. Detta gaf anledning at säga at helwetes C. hade
återkallat Adonis til lifwet.
CODDINA, en klippa hos Magnesierne, norr om berget Sipylus. Der
hade Gudarnes moder en bildstod, som ansågs wara den äldste af
alla som åt henne blifwit upreste.
CŒLESTINUS, ett af Jupiters tilnamn.
CŒLESTIS, 1. – ett af Veneris tilnamn. Se URANIA. 2. – (Syr.
M.), en Gudinna hos Phenicier o. Karthager. Grekerne kallade
hemne Urania. Hon tros wara Månen o. densamma som Astarte ell.
Venus. Också wille Heliogabalus, som sade sig wara Solens prest,
gifta henne med sin Gud, och lät derföre C:s bild föras ifrån
Karthago til Rom, samt fira hennes bröllop, och ålade alla sina
undersåter at gifwa henne bröllopsåfwa. Som Gudinna kallades hon
Cælestis, men som Gud Cælestus. I Karthago hade hon et prägtigt
tempel, åt henne helgadt af en öfwerste prest, som hette
Aurelius hwilket Constantinus låt förstöra genom en christen
biskop af samma namn. Hon föreställdes ridande på et lejon, och
kallades Himmelens Lycka eller Drottning. I Rom har man på basen
af en sten, hwarpå denna Gudinnas bildstod warit ställd, funnit
denna inskrift: lnvictæ Cɶlesti.
CŒLICOLI, en judisk sekt som dyrkade änglarna och stjernorna.
CŒLIGENA, Himmelens dotter, ett af Segergudinnans tilnamn.
CŒLISPEX, et Apollos tilnamn, efter en bildstod som han hade i
Roms II:te region, och hwilken såg upåt hjinmelen eller berget
Cælius.
CŒLIUS, et Jupiters tilnamn.
CŒLUS, 1. – son af Æther och Dies, eller Luften och Dagen, o.
enligt andra af Titɶa ell. Jorden, som framfödt honom, för at
wara af honom omgifwen, och på det han måtte bli Gudarnes
hemwist. Af hans gifte m. modern föddes Saturnus, Rhea, Oceanus.
Titanerne m.fl. C. som blef rädd för så förskräckliga barn, höl
dem instängda, och tillät dem icke se dagens ljus: men då han
för något felsteg hade häktat Cykloperne, blef hans gemål ond
och lössläppte Saturnus, som öfwerrumplade fadern o. snöpte
honom. Af blodet ur såret upwäxte Furierne, Jättarne o.
Skogs-nymferne, och då det blandade sig m. hafswågorna, föddes
deraf Venus. Lactantius berättar, at C. ell. Uranus war en
mägtig o. tiltagsen furste, som gaf sig ut för en Gud och antog
namnet C. Diodorus säger at han war den förste konung dos
Atlantiderne, samt tillägger at han genom sina astronomiska
kunskaper och sina wälgerningar förtjente titel af werldsrymdens
ewiga konung. Det påstås at han hade sin klokhet o. politik at
tacka för uphöjelsen på thronen, samt at han efter 32 års
regerinq blef afsatt och begrafwen på Oceania ell. Kreta, nära
staden Aularia. 2. – En af Titanerne.
CŒNA, egentligen aftonmåltid, C. adjicialis, aditialis ell.
auguralis war en måltid som gafs då en war uphöjd til någon
hederspost, i synn. om han war blifwen Pontifex, Flamen Dialis,
Augur eller Salius. C. capitolina, war et gästabud, som d. 13
Nov. anställdes för Jupiter på Capitolium, då, efter Romarnes
sed, en matsoffa sattes för hans, men säten för Junos o.
Minervas bilder, likasom de skulle äta. Detta war et sätt at
försona sig med dessa Gudomligheter. ell. winna deras ynnest.
Denna ceremoni kallas äfwen Lectisternium. Sedan kommo Epulones
o. upåto all maten. C. Cerealis firades wid Cereris högtid. C.
funebris ell. graföl, som, när det hölls wid bålet för Manes,
kallades Epulum funebre, men för slägtingar och wänner
Silicernium.
CŒRANUS, 1. – en krigare som dödades af Ulysses. [af Hektar. 2.
– Körswen hos Merian, dödad 3. – Son af Abas, fader til
Porlydus, född på ön Paros. Då han en dag såg några fiska i
Constantinopel, köpte han flera delfiner och släppte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
