- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
297

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cunctalis Lar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

o. sade at samma järtecken
timat under Persernes o. Antiochi krig.
Romarne, som besegrade Grekerne,
erinrade sig Apollo ifrån Cumæ, o.
sände skänker til honom. Då
tilspordes spåmännen å nyo i anledning af
det under som hade förskräckt dem.
I början tryggade genom händelsen,
swarade de åt staden Cumæ war en
grekisk coloni, och at som dess Apollo
hade samma ursprung, så gjorde det
Guden ondt at se sitt fädernesland
Gkekland öfwerwunnet af Romarne.
Han gret ännu den tid detta swar
aflemnades, och man fick snart weta at
Aristonicus blifwit slagen o. fången.
Detta nederlag för en furste som
älskades af Apollo i Cumæ, hade å nyo
frampressat Gudens tårar.

CUNCTALIS LAR, et Neptuni
tilnamn, såsom uphofwet til allting.

CUNIA eller CUNINA, en romersk
Gudinna, som troddes bewara barnen
i waggan. Åt henne offrades mjölk.

CUNTUR (Perum M.), en rygtbar
fågel i Peru, dyrkad såsom en af de
förnämsta Gudar. Spaniorerne kalla
honom Condor. Han synes wara
densamma som Arabernes Roc eller Rauch.

CUPAI (Amer. M.), en ond ande,
som på Florida tros waka öfwer det
stället i andra werlden, der syndare
straffas, och som de kalla den lägre
werlden, i motsats til himmelen, ell.
den högre werlden.

CUPAVO, son af Cycnus,
förwandlad i swan.

CUPENCUS, en af Turni
följeslagare, dödad af Æneas.

CUPIDO. Hesiodus säger at han är
son af Chaos och Jorden; Simonides
af Mars och Venus; Alceus af
Zephyrus och Eris; Sappho af Venus
och Cælus; Seneca af Venus o.
Vulcanus. Enligt andra skall Natten ha
wärpt et egg, som lades under
hennes swarta wingar och utkläckte
Kärleken, hwilken hastigt utbredde sina
gyldene wingar och flög twersigenom
den nyfödda werlden. Cicero säger at
Kärleken war en son af Jupiter och
Venus, men C. af Natten och
Erebus. Begge borde til Veneris hof,
följde denne så snart hon war född,
och förenade sig med Gudarnes
sällskap. Grekerne gjorde äfwen skillnad
emellan C. och Kärleken: de kallade
den förre Imeros, o. den sednare
Eros. Den ene, mild och hofsam,
inspirerade de wise; den andre, häftig
o. wåldsam, besatte de dåragtiqe. Så
snart den, som war född af Mars o.
Venus, hade sett dagen, wille
Jupiter, som genast på hans anletsdrag
såg all den oreda han skulle stifta,
förmå Venus at göra sig af m. honom.
För at undandraga C. Jupiters
wrede, dolde hon honom i skogar, der han
didde wilda djur. Då han kunde
handtera båge, gjorde han sig en af ask,
och pilarne af cypress, samt försökte
på djuren de skott han ämnade
menniskorna. Derefter skaffade han sig
båge och pilar af guld. C. föreställes
wanligen naken, under form af et 7
til 8 år gammalt barn, m. lugn men
skalkagtig upsyn, för at wisa det
kärleken har ingenting som hör honom
til; han är wäpnad med båge och et
koger fullt med brinnande pilar,
symbol af hans magt öfwer själar;
stundom med en brinnande fackla, eller
med en hjelm och et spjut, krönt med
rosor. Stundom föreställes han blind:
en annan gång håller han en ros i
ena handen o. en delfin i den andra.
Man ser honom äfwen emellan
Herkules och Mercurius, en symbol af
hwad styrka och wältalighet förmå i
kärlek. Också finner man honom ställd
bredwid Lyckan, för at utmärka huru
älskares framgång beror af denna
blinda Gudinnas nycker. Han målas
alltid med wingar, blandade af
himmelsblått, purpur och guld. På
antiker ser man honom hoppa, dansa,
leka, eller klifwa up i träd. Han
afmålas i luften, i elden, på jorden o.
på hafwet. Han kör wagnar, spelar
på lyra, eller rider på lejon o.
pantherdjur, hwilkas manar tjena honom
til tömmar. Stundom rider han på
en delfin. Det är icke sällsynt at se
honom leka m. sin moder. Ofta
håller Venus hans koger up i wädret,
C. hoppar up för at gripa det, och
håller redan en pil i beredskap. Wid
et annat tilfälle will han taga et
halmstrå, som Venus balanserar på
fingret: wanligen trycker hon honom til
sitt bröst o. emellan sina armar:
också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free