- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
347

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Djosie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

der en byggnad, och bemödar sig at
rycka omkull den.

DJOSIE (Chin. M.), en afgud som
Chineserne på Batavia ställa i sina
junker (et slags fartyg). Hwart år
taga de en ny, som de slutligen ställa i
templet på Batavia, och föra
fjolårets til China. Innan de aflassa sina
handelswaror sätta de på jorden
afguden som är af guld, wid pass fyra
tum hög. På jorden och i fartyget
brinna beständigt ljus och rökelse för
afguden: om aftonen upbrännes en bit
forfilfradt papper framför hans kapell.

1. DJUREN. Egyptierne hedrade m. en
särskilt dyrkan djuren i deras land.
Templen woro upfyllda m. deras
bilder. Herbergerade och födde med en
synnerlig omsorg under deras lefnad,
balsamerades de efter döden o.
begrafwos på et anständigt sätt i sina
katakomber; och den som hade dödat
något djur, undergick lifsstraff. Denna
relativa dyrkan grundade sig 1) på den
man i början wisade stjernorna, som
fingo namn efter djur, dem de ännu
behålla; 2) på en egyptisk fornsägen, neml.
at Gudarne, förföljde af Typhon, hade
dolt sig under åtskilliga djurs
skepnader; 3) på läran om själawandringen
enligt hwilken det sker et beständigt
omlopp af själar i åtskilliga menniskors
och djurs kroppar, o. slutligen på det
gagn Egyptierne hade af några ibland
dessa djur. Således dyrkades Ibis
emedan han förstörde ormar,
Ichneumon derföre at han slog hål på
krokodilens egg, och derigenom hindrade
dem at föröka sig.

2. – HELGADE DJUR. Hwar Gud
hade sitt favorit-djur: lejonet war
helgadt åt Vulcanus; wargen och höken
åt Apollo, emedan de hade en skarp
syn; korpen, kråkan o. swanen äfwen
åt honom, emedan de sades hafwa en
naturlig fallenhet för at spå; gripen
och tuppen åt densamme, emedan han
genom sitt rop bebådar solens upgång;
och åt Mercurius, såsom en symbol
af den waksamhet hans många
embeten fordrade; hunden åt Laterne;
tjuren åt Neptunus, i anledning af
wågornas ljud; draken åt Bacchus och
Minerva; ormen åt Æskulapius;
hjorten åt Herkules; påfågeln o. lammet
åt Juno; hästen och gamen åt Mars;
qwigan åt Isis; uglan åt Minerva;
dufwan och sparfwen åt Venus;
isfågeln åt Tethys; phænix åt Solen.

3. – (Mah. M.). Det är tio djur
som skola komma in i paradiset:
hwalfisken, som herbergerade Jonas;
Salomos myra: Ismaels wädur; Belkis
gök; Mahomets kamelinna; åsnan hos
Aazis, drottningen af Saba;
Abrahams kalf; profeten Salehs
kamelinna; Moses oxe, och hunden hos de sju
sofware.

4. – (Sinneb. lär.). Tuppen
anses såsom en symbol af waksamheten;
sköldpaddan af kyskheten: turturdufwan
af ägta tro; dufwan af enfaldighet;
påfågeln af högmod; tigern af
grymhet; lejonet af mod; swinet af
glupskhet; sparfwen af kättja; åsnan af
dumhet; skatan af pratsamhet; hunden af
trohet; kråkan af lång lefnad; wargen
af rof och blodtörst; räfwen af list o.
knep; myran af hushållsagtighet;
mul, åsnan af enwishet; haren af rädsla.

DJURKRETSEN, se ZODIAKEN.

DJUTI, tjenstgörgnde prest hos Parsis

DMETER, son af Jasus, konung
på Cypern, til hwilken Ulysses hade
blifwit såld.

DOAGI (Mah. M.), prester
anställde wid porten til Divan. Innan
den öppnas, hålla de bön för de
framlidne sultanernes ära o. den
regerandes framgång.

DODON, son af Jupiter o. Europa.

1. DODONA, dotter af Jupiter o.
Euterpe, andre säga Europa.

2. – En stad i Chaonia i Epirus,
rygtbar af sitt orakel, sin ekskog och
sin källa. Dess ursprung sades wara
följande. Jupiter hade skänkt sin
dotter Thebe twå dufwor som kunde tala;
de flögo en dag ifrån Thebe i
Egypten, för at fara den ena til Libyen,
at stifta Jupiter Ammons Orakel, o.
den andra til Epirus och skogen wid
D., der hon stadnade, och
underrättade inwånarne at Jupiter der
ärnade inrätta et Orakel. I D.-skogen låg
en källa af samma namn wid foten
af en ek. Prestinnan tolkade hwad dess
sorl wille säga. Men detta Orakel
undergick sedermera några
förändringar: man uphängde kopparbäcken wid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free