- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
350

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dorion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krigiskt o. qwickt men pratsamt, samt
föga redligt och anständigt. Det hade
utflyttat colonier til flera ställen uti
Europa, och man räknar dessas antal
ända til nio. Den på Peloponnesus
war utgången ifrån det egentliga
Doris, 60 år efter Troias intagande,
tillika med Herakliderne, som wille
bosätta sig på Peloponnesus. Et
orakel befallde anförarne på flottan, at
taga tre ögon til ledsagare på resan,
under det de öfwertänkte meningen af
dessa ord, red en man förbi på en
enögd mulåsna. Cresphontes trodde sig
i detta oförmodade möte hafwa
funnot de tre ögon oraklet omnämnt, o.
föreslog at man borde taga denne man
til wägwisare.

1. DORION, en af Danaiderna,
gift med Cercestes.

2. – En stad på Peloponnesus, i
grannskapet af Mykenä. Det war i
nejden deraf som Thamyras
utmanade Muserna at täfla m. honom i musik.

DORIPPA, en Nymf, med hwilken
Anius hade Spermo, Œno o. Elais.

1. DORIS, dotter af Oceanus och
Tethys, gifte sig med sin bröder
Nereus, och födde med honom 50
nymfer, kallade Nereider efter fadern.

2. – Nerei andra dotter m. Doris.

3. – Moder til Syma.

DORISKA SPELEN. Dorierne
firade, på allmän bekostnad, lekar til
Nymfernas, Apollos och Neptuni ära,
på udden Triopon. Icke alle Dorier
fingo deltaga deri, utan endast de 5
staderne, af hwilka fyra lågo på
öarna Rhodus och Cos, och den femte
war Cnidus.

DORITIDES, et tilnamn
hwarunder Cnidierne dyrkade Venus.

DORPIA, första dagen af
Apaturierna.

DORSANES (Ind. M.), Herkulis
indiska namn.

1. DORUS, andre sonen af Hellen,
eller, enligt andre, af Neptunus och
Alope, lemnade Phthiotis, der hans
fader regerade, och anlade wid foten
af berget Ossa en coloni som kallades
Doris.

2. – Son af Neptunus, gaf sitt
namn åt landskapet Doris.

DORYKLES, en af Greklands
hjeltar, hwars minneswård war uprest i
Lakonika.

1. DORYKLUS, naturlig son af
Priamus, dödad af Ajax.

2. – Bröder m Phineus I, gifte
sig med Beroe 2.

1. DORYLAS, en af dem som
förklarade sig för Perseus wid Cephei
hof. Han war den rikaste på
jordagods och spannmål ibland
Nasamonerne, et folkslag i Libyen;
men blef ihjelslagen af Alcyoneus.

2. – En af Centaurerne, som
stupade under Thesei hugg.

DOSITHEA, en Nymf.

DOTO, en hafsnyms hade et
tempel i Grekland.

DOXO, en Nymf.

DRAC. Så kallas tomtgubbarne i
Languedoc. Man föreställer sig dem
såsom nyckfulle, orolige och wanligen
elake. De bäste ibland dem roa sig
med at åtminstone göra pojkstrek. De
tros likwäl hygga sig til wissa
personer o. göra dem betydliga tjenster.
För öfrigt skola de kunna göra sig
osynliga, eller antaga hwilken skapnad
de behaga.

DRACIUS, en af de grekiska
höfdingarne, som anförde Epéerne wid
Trojas belägring.

DRACO, en herde åt hwilken man
hade anförtrott wårben af
Hesperidernes hjordar.

DRACONIGENA URBS kallades
staden Thebe, emedan dess grundläggare
Cadmus på det stället dödat en drake,
af hwars tänder upwäxte menniskor,
som hjelpte honom at upbygga staden.

DRACONITES ell. DRACONTIAS,
en fabelagtig sten som Plinius m.fl.
trott finnas i drakens hufwud. För
at få den stenen, borde draken söfwas
först innan han dödades.

DRACONTOLETES, ett af Apollos
tilnamn, i anledning af hans seger
öfwer Python.

1. DRAKEN war et åt Minerva
helgadt djur, för at utmärka at den
sanna wisheten aldrig sofwer; och åt
Bacchus, för at uttrycka rusets
raseri. Plutarchus gifwer honom til
attribut åt hjeltar.

2. – (Chin. M.) Chineserne wisa
drakar et slags dyrkan. Man finner detta
diktade djur afmåladt på deras
kläder, böcker, linne och taflor. De anse
D. såsom uphofwet och grunden til
deras lycka, och tro at han har bestyr
om årstiderna, samt låter efter
behag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free