- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
351

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drances ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hag regna och åska. De tro äfwen at
allt jordens goda är anförtrodt åt hans
wård, o. at han wanligen wistas
under bergen.

3. – ANCHISES’. Då Æneas
utgöt drickoffer åt sin faders wålnad,
framgick ur grafwen en ofantlig
drake, hwars kropp utgjorde nu
ofantliga ringar; han war azurblå, o. hans
rygg betäckt med gyldene fläckar;
fjällen skimrade af regnbågens färger. Han
gick omkring grifthögen och altarena,
smög emellan kärlen o. skalarne,
smakade af offerspisen, och drog sig
fredsamt tilbaka i högen. Æneas ansåg
denna drake ell. orm wara sin faders
skyddsande.

4. – I AULIS. När grekiska flottan
samlades i denna hamn, o. man
offrade åt Gudarna, i skuggan af
en lönn, kom en förskräcklig drake,
tecknad med blodfläckar, skickad af
Jupiter, framsmygande undan altaret, o.
kastade sig up i toppen af lönnen, der
8 små sparfungar lågo i sitt näste m.
modern. Han upslukade dem alla, och
blef derefter förwandlad i sten. Detta
järtecken förskräckte Grekerne; men
Calchas såg deri et lyckligt förebud,
och spådde at fåglarnes antal
betecknade lika många år som belägringen
skulle påstå, och ormens öde Trojas
intagande.

5. – I DELPHI. En drake
waktade kulan, der Themis förutsade det
tilkommande; och, enligt någre, war
det draken sjelf som gaf orakel. Med
sina pilar ihjelsköt Apollo draken, som
för honom stängde ingången til kulan,
och satte sig i besittning af oraklet.

DRANCES, en hög embetsman wid
konung Latini hof, afswuren fiende til
Turnus, hwars ära sårade hans
afundsamma ögon. Virgilius beskrifwer
honom såsom en skicklig statsman o.
mera wän at segra med tungan än
med armen. Någre tro at skalden
welat måla Cicero under namnet D.,
för at ställa sig in hos Augustus.

DRAUPNER (Nord. M.), en
guldring gjord af dwergen Brok o.
skänkt åt Odin. Se ASE och BALDER.

DREPANUM, en udde i Achaja wid
korinthiska wiken. Det war der
bredwid som Neptunus kastade i hafwet
den skäran hwarmed han stympat sin
fader Cælus.

DREPANUS, et Saturni tilnamn,
förmodligen efter hans rygtbara
tempel Drepanum.

DRESUS, en latinsk krigshöfding,
dödad af Euryalus.

DRICKA, se ÖL.

DRICKOFFER, se LIBATIONER.

DRIFF war namnet på Butlers
rygtbara sten, så prisad af Van
Helmont; den kallades äfwen
Periapton salutis magneticum, samt ansågs
tjenlig åtdraga förgift åt sig. Den
troddes wara sammansatt af raggmossa,
som wäxer på dufwudskålar, hafssalt
och kopparvitriol inknådad m. fisklim.
Man har drifwit det underbara til
den grad, at man påstått det icke
behöfwas mer än slicka på denna sten,
för at bli botad för de swåraste
sjukdomar.

DRIMACHUS, en förrymd slaf
hade dragit sig til et berg på ön Chio,
der han blef röfwarechef, och härjade
ön. Inwånarne satte et pris på hans
hufwud. Då D., som nu war
mycket gammal, fick höra detta, bad han
enträget en ung man, som han war
högst tilgifwen, at hugga hufwudet af
honom och bära det til staden, för at
erhålla den utsatta belöningen.
Ynglingen wägrade i början, men gjorde
slutligen D. til wiljes, och bar hans
hufwud til staden. Öboerne, förtjuste
öfwer D:s ädelmod, upbyggde åt
honom et tempel, och förgudade honom
under namn af den fredlige Hjelten.
Röfrarne ansågo D. såsom en Gud,
och gåfwo honom tionde af deras rof.

1. DRIMO, dotter af Alcyoneus.

2. – En af Nereiderne.

DROBNA, se BLODUGHADDA.

DROMÆUS, ett af Apollos tilnamn
på Kreta.

DROMAS, löparen, en af Aktæons
hundar.

DROME, se FENRISULFVEN.

DROMOS, en ö så kallad, emedan
Achilles hade följt Iphigenia ända dit,
för at hindra henne at offras åt Diana.

DROTTNING. Juno, Gudarnes
D., kallades stundom bara
Drottningen. Under detta namn hade hon en
bildstod i Veji, hwarifrån hon fördes
til aventinska berget med stor
ceremoni. Romerska fruntimren hade
mycken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free