Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Döpelsen ... - E
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan sågo in i framtiden.
DÖPELSEN hos Guebrerne ell.
Parserne. Dessa folkslag hafwa icke
omskärelsen. Så snart barnet är
framfödt, begifwer Daroo ell. presten sig
hem til föräldrarne, och sedan han
gjort sig noga underrättad om
födslotimmen, ställer han den nyföddes
nativitet; derefter rådgör han med
föräldrarne om barnets namn: och när
de gillat det som presten föreslår, ger
modern i församlingens närwaro
barnet namn, utan widare ceremoni.
Sedan twättas det och bäres til templet;
för at helga barnet, håller presten det
några ögonblick öfwer lågan, håller
sedan rent watten i et kärl gjordt af
barken af et träd kalladt Holm, samt
utgjuter det öfwer barnet, under det
han läser några böner.
1. DÖTTRAR (helwetets), Furierne.
2. – MINNETS, de nio Muserne.
E
De ord som saknas under E, upsökas under Æ.
EANI, war et namn på Salierne.
Janus kallades äfwen Eanus.
EANTIDES, ett af Minervas
tilnamn; man såg hennes bildstod i
citadellet i Megara, förmodligen
ditskänkt af Ajax, när han tog sitt rike
i besittning.
EANUS. Macrobius säger at Janus
kallades så, ab eundo, emedan
han går ouphörligt, såsom warande
en bild af werlden. Derföre
föreställde Phænicierne denna Gud genom en
drake eller orm som biter sig i
stjerten, för at utmärka huru werlden
föder, uppehåller sig, o. wänder sig
omkring sig sjelf.
EASTER (Celt. M.), Upståndelsen,
en Gudinna hos Sachsarne, hwilken
Bochard tror wara densamma som
Astarte. Dess högtid firades i början
af wåren.
EATUAS, undergudar hos
Taitierne, barn af deras högsta
Gudomlighet Taroataihetoomoo o. klippan
Tepapa, hwilken sedan i sin ordning
aflade den första menniskan. Desse lägre
Gudar äro ganska talrike och af båda
könen. Karlarne tilbedja han-gudarne,
och qwinnorna hon-gudarne. Hwar o.
en har sin Morai, der personer af
annat kön icke få tilträde, ehuru de
äfwen ha andra, der personer af båda
könen få inkomma. Karlarne förrätta
presttjenst för båda könen, men hwart
kön har sina egna, och de som göra
tjenst hos karlarne, göra det
wanligen icke hos qwinnorna, och twertom.
Eatua kallas äfwen wissa fåglar,
såsom hägern af någre, isfågeln af
andra, hwilka Taitierne och
närgränsande öboer wisa en synnerlig
upmärksamhet. De döda dem icke och göra
dem aldrig någon skada; men wisa
dem ingen dyrkan, och hysa om dem
endast widskepliga begrepp i ans. til
lycka eller olycka, ungefär som
gemene man hos oss m. rotgelen o. swalan.
EBLIS (Mah. M.), et namn som
Mahometanerne gifwa åt djefwulen.
De säga at i samma ögonblick deras
profet blef aflad, störtades E:s’ thron
ner i helwettts afgrund, och
hedningarnes afgudar föllo öfwer ända.
EBRBUHARIS, turkiske munkar
endast sysslosatte med himmelska saker.
Natt och dag anropa de Guds
barmhertighet: och genom deras
återhållsamhet, goda werk och
andaktsöfningar, säga de sig förwärfwa en helig
skicklighet at förtjena den himmelska
härligheten. Men oaktadt deras
heliga lefnad och utöfningen af
stiftarens dygder, anse Turkarne dem
likwäl för kättare, emedan de fritaga sig
ifrån wallfarter til Mekka, under
förebärande af deras contemplativa lif,
som alltid gör denna heliga ort för
dem närwarande i deras celler.
EBUSUS, en latinsk krigshöfding,
dödad af Corynæus.
ECBASIUS, et tilnamn hwarunder
Grekerne offrade åt Apollo, wid
landstigning efter en lycklig segling.
ECCERE, en ed wid Ceres.
ECCRITUS, konung i Œchalia, fader til
Omphale.
ECDYSIA, en högtid til Latonas ära,
firades i staden Phæstos i Grekland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
