Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Edda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blef först bekant, utom Island, efter
år 1643, då biskop Brynjolf
Swenson från Skalholt sände, såsom skänk
til konung Fredrik 3, en membrana
från 13:de seklet af denna Edda til
Köpemhamn. – Den andra, yngre ell.
prosaiska Eddan kallas wanligen för
Snorro Stutlesons Edda, emedan det
är historiskt bewist, at denne
snillerike och lärde isländske Lagman (född
1178, död 1241), i sitt närwarande
skick bragt den förra eller
mythologiska delen af boken, hwartil
Sturlesons brorson, Olof Thordarson,
Hwitaskald kallad, lagt den sednare delen.
– Wanligen pläga Isländarne
afdela detta werk i twå delar: den
egentligå Edda och Skalda. Til den
förra räknas: A) en samling
mythiska berättelser, kallade Dämi-sagor,
af hwilka de flesta innefattas i förra
afdelningen, eller Gylfaginning, der
det omtalas, huru den swenske
konungen Gylfe besöker Asarne, och af
Odin – som här uppenbarar sig
under formen af den Aseiska
Treenigheten: Hár, Jafnhár och Thridi –
utfrågar Religionens hemligheter, om
Gudarnes o. werldens öden. –
Märkwardigt är, at alldeles i samma form
framställas de kosmogoniska mytherna
i brahminernes förnämsta
Religions-bok: Puranam. – Den sednare
afdelningen kallas Bragarädur, o. der
omtalas Idunas bortröfwande, Poesiens
upkomst, och åtskilliga af Thors
äfwentyr. B) Känningar, eller en
upräkning af poetiska benämningar, der,
isynn. under artiklarne Guld o. Krig,
åtskilliga mythiskt-historiska
berättelser om de nordiska hjelte-ätterna
uptagas. Detta arbete motswaras
alldeles af Indernes Amarasinha. – Til
Skalda åter räknas: 1. en
Afhandling om isländska alfabetet ; 2. om
grammatikaliska, rhetoriska och
poetiska figurer, o. 3. en isländsk Metrik,
kallad Hästalykill, ell. Versarternas
Nyckel. – Den lärde Isländaren,
Professor Finn Magnussen, gissar at
ordet Edda härleder sig antingen
ifrån Odde, en gård på Island, der
Sämund bodde och ordnade sin
samling; eller ifrån ordet Odr, som
betyder Dikt och Förnuft; eller också
ifrån ordet Edda, Stammoder,
emedan ifrån dessa böcker härstammar all
nordisk wisdom.
EDER, EDGÅNG. Jupiter wakade
öfwer edgångar. En af de wanliga
ederne hos Romarne war at swärja
wid Jupiter Lapis. I Olympia såg
man denna Gud med åskan i handen,
färdig at slunga den emot edsbrytare.
Det äldsta o. enklaste bruket war at
uplyfta handen. För at gifwa E. mer
kraft, skulle den ske i templen, och de
som gingo den, borde hålla i altaret.
E. ansågs mycket helig hos de
gamle; de som bröto den, utmärktes
såsom ogudaktige, och wanäran och
döden blef deras straff. Ceremonierne
wid E. hos Scytherne bestodo i at
göra en inskärning på något ställe af
kroppen, och låta blodet rinna i et
kärl med win; derefter doppades
spetsen af en dolk ell. sabel deri, o. man
drack en klunk; sedan uttalades eden,
och alla närwarande togos til wittne
af den högtidliga handlingen. – När
de gamle Fransmännen foro ut i krig,
swuro de at icke raka sig förr än de
hade besegrat fienden. De drogo
äfwen ut sina swärd och skakade dem,
när de genom ed förbundo sig til något.
(Ind. M.) Då konungen i Pegu
hade slutat förbund med
Portugiserne, lät han med gyldene bokstäfwer
skrifwa traktaten på båda språken;
sedan kastades skriften på en brasa af
bladen på et wälluktande träd, o. när
den war nedbrunnen, utsträckte en
talapoin händerna öfwer askan o. swor,
i konungens namn, at troget
iakttaga alla artiklar i traktaten. – När
en Siamesare swär sin konung
trohetsed, dricker han en wiss mängd
watten, som presterne helgat derigenom,
at de deröfwer uttalat wissa
förbannelse-formler. Då enskilte fins
emellan upgöra en sak, består deras
inbördes E. deri, at dricka brännwin
ur samma kärl. Wilja de nyttja en
kraftigare och mera högtidlig ed, tar
enhwar af dem några droppar blod
af sig, den de blanda och dricka
tilsammans. – Wid hwart års början
begifwa sig alla prinsar och
klosterföreståndare til kejs. palatset, för at
aflägga trohetsed. De taga til
wittnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
