Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Efterhängsenheten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en af Antonini medaljer är det en
sittande qwinna, som i wenstra handen
håller et spö hwilket hon tyckes kasta
bort, och i den andra en skål (patera).
En medalj af Gordienus föreställer
henne sittande emellan en oxe och en
tjur, kanske för at wisa huru denna
dygd mildrar de wildaste lynnen.
Cochin, som snarare föreställt Eftergiften
såsom en sällskapsdygd (Flatheten),
hwilken förställer sig för sig sjelf och döljer
för en annan andras fel, har trott sig
bättre framställa denna idé genom en
qwinna bredwid en Harpy och en
Sirén, på hwilka hon endast betraktar
den delen som liknar menniska.
EFTERHÄNGSENHETEN (Sinneb.
l.) Murgrönan är et attribut för
detta tråkiga fel, som endast uttryckes
genom denna wäxt, hwilken binder,
omslingrar och klämmer en ålderstigen
qwinna. Det war et elakt förebud
hos Romarne, då Jupiters prest
widrörde, eller ens nämnde murgronan,
emedan presterne borde wara
fullkomligt frie när de offrade.
EFTERTANKEN (Sinneb. l.) En
matrona, som sitter försänkt i djupa
tankar, och håller på knäna en
spegel, hwarpå faller en ljusstråle, som
frambryter ur hennes hjerta o.
återstudsar emot hennes panna.
EFTERTRYCK I UTTALET
(Sinneb. l.) Egyptierne föreställde det
genom en bild af Mercurius,
wältalighetens Gud, hwars wingar o. caducé
utmärka talets snabbhet och magt, och
hwars fötter äro nedsjunkne i en kub,
som tjenar honom til bas, för at
tilkännagifwa at det i synn. är
grundligheten i slutsatser som utgör den
sanna wältaligheten.
EGCHYTRIAI, grekiska flickor och
hustrur, som wid begrafningar buro
wigwatten til drickoffer på grafwarne.
EGENNYTTAN (Sinneb. l.)
föreställes under bild af en medelåldrig
man, ful, mager, nästan naken, och
til hälften betäckt med huden af en
warg, hieroglyf af girigheten.
EGENSINNIGHETEN, se NYCKEN.
1. EGERIA, en af de
Gudomligheter som wakade ofwer barnsängar, o.
som qwinnorna åkallade under
hafwande tilständet, för at bli lyckligt
förlösta. Man tror at det blott är ett
af Junos tilnamn, som uttryckte
dennes förrättning.
2. – En Nymf, som stod i
mycken aktning hos Romarne. Som Numa
wille hyfsa detta wilda folk, drog han
sig in i en skog nära Rom, under
föregifwande at rådfråga E., för at
derigenom trycka religionens stämpel på
sina afsigter. Augustinus tror at E.
war Hydromantien ell. konsten at spå
förmedelst watten. Andre hafwa trott
henne wara Numas gemål. Ovidius
har följt denna mening, och försäkrar
at E. genom sina rådslag bidrog til
Roms sällhet och sin mans ära.
Numas frånfälle wäckte hos henne en så
liflig o. långwarig sorg, at hon
lemnahe Rom och, för at mera ostörd få
begråta honom, drog sig in i ariciska
lunden, der hennes klagorop o.
snyftningar ofta afbröto Dianas offer.
Gudinnan, rörd af denna efterdömliga
sorg, som icke lät sig af någonting
hugswalas, förwandlade Nymfen til
en källa, hwars watten aldrig
uttorkas, och gaf den Egerias namn.
1. EGG. Greker o. Romare
offrade egg åt Gudarne, när de wille rena
sig. För at rena de döde, framsattes
egg wid grafölen.
2. – OSIRIS’ EGG. Herodotus
berättar, at Egyptierne sade det Osiris
hade i et egg inneslutit twå hwita
pyramidaliska figurer, för at utmärka
de otaliga wälgerningar, hwarmed
han wille öfwerhopa menniskorna; men
at hans bröder Typhon hade
upbrutit detta egg och ditsmygt 12 swarta
pyramider, hwaraf hände at det onda
alltid war blandadt med det goda.
Det är under dessa symboler, som de
uttryckte stridigheten emellan de twå
principerne för det goda o. onda, som
de antogo.
3. – ORPHEI EGG. Det war en
mysteriös symbol, som Orpheus
nytjade för at utmärka denna inre kraft,
denna princip för fruktsamhet,
hwaraf hela jorden är impregnerad.
Egyptier o. Phænicier hade antagit
samma symbol, men med några tillägg:
de förre, i det de föreställde en ung
man med et egg som framkommer ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
