- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
369

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Egho ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

munnen på honom; och de sednare, i
det de föreställde en orm
uprättstående på stjerten, äfwen med et egg uti
munnen.

4. – DET FÖRSTA ELLER
UREGGET, ur hwilket alla warelser
äro utgångna. Under denna symbol ha
flere hedniske filosofer, efter Orpheus,
föreställt werlden, eller snarare dess
Uphofsman. Enligt Plutarchus
erkände Phænicierne et Högsta Wäsende,
som de i sina orgier föreställde under
skapnad af et egg. Samma symbol
anwändes af Chaldéer, Perser, m.fl.;
och sannolikt har första tanken warit
sådan hos alla dem, som företagit sig
at förklara werldens tilkomst.

EGHO (Afr. M.), en afgud hos
Negrerne wid floden Kallabar i Guinea.
Snelgrave, en engelsk resande, war
ögonwittne til et mennisko-offer, som
kantonens hufwudman lät anställa åt
Egho för landets wälgångs skull.

EGIDEN war en sköld betäckt med
getskinn. Skalderne gifwa detta namn
åt alla Gudarnes sköldar. Jupiter
hade en som war betäckt med skinnet
af geten Amalthea. Homerus gifwer
Apollo en af guld. Men sedan
Minerva besegrade Ægis, erhöll hennes
sköld detta namn. I Iliaden betäcker
Minerva sina skuldror med den
odödliga E., på hwilken Medusas hufwud
är graveradt, omgifwet med ormar,
o. hwarifrån hänga 100 gyldene
fransar af utsökt arbete. Omkring skölden
sågos Fasan, Striden, Tapperheten o.
Förföljelsen. E. tages också ofta för
Minervas harnesk. E. på armen,
såsom på en graverad sten föreställande
Jupiter Axur, utmärker stridstumlet;
hwilande på knäna, såsom på
Tiberii i Augusti förgudning, är et tecken
til hwila; på furstens bröst betecknar
den Minervas beskydd, d.ä. wisheten.
På en camé i kejs. bibliothet i Paris
har Jupiter den på axeln. Då
Kärleken bär E., utmärker det hans
seger öfwer Jupiter.

EGNATIA, en Nymf dyrkad såsom
Gudinna i staden Gnatia i
Salentinernes land. Inwånarne trodde at
elden tändes af sig sjelf i weden, på
hwilken man lade de slagtade
offerdjuren.

EGREGORER, bewakande. Någre
påstå åt ifrån dem härstamma
Jättarne. Enligt Enochs bok blefwo de
änglar, som han så kallar, förälskade
i qwinnor, o. samlades på berget
Hermon, i patriarken Jareds tid, der de
under förbannelser förpligtade sig at
icke åtskiljas förr än de hade gift sig
med menniskornas döttrar.

EGRESIKOMOS, som upmuntrar til
kalas, ett af Bacchi tilnamn.

EGYGE, en dotter af Niobe, blef
gift med Amphion, Zethus ell.
Alkamenes.

EIDESIUS, se ADESIUS.

EIDOTHEA, dotter af hafsguden
Proteus. Då Menelaus på sin återfärd
ifrån Troja blef wäderdrifwen til en
obebodd ö uti Egypten, der han låg
qwar för motwind, steg E., rörd
öfwer hans olyckliga belägenhet, up ur
hafwet för at hjelpa honom och lära
honom sättet at minna Protei ynnest.
Hon ställde Menelaus med tre hans
kamrater i bakhåll på hafsstranden,
kläddå i skälskinn, för at synas utgöra
en del af hennes faders hjordar; men
som stanken af skinnen nära hade qwäft
dem, lade E. en bit ambrosia i näsan
på dem, och derigenom förjagade den
elaka stanken.

EILAPINASTES, gästabudsguden, et
Jupiters tilnamn på Cypern, der han
dyrkades genom dundrande kalas.

1. EIMARMENE, en af Urani
döttrar. Hennes bröder Kronos anwände
henne såsom frilla.

2. – En Gudinna hos Grekerne,
war densamma som Ödet.

EIMER , se YME.

EINHERIAR (Nord. Myth.) kallas
hjeltarne i Walhall.

EIONE, en af Nereiderne.

1. EIONEUS, en af de grekiska
höfdingarne, som foro til Troias
belägring. Hektor nedlade honom med et
piksting.

2. – Konung i Thrakien, fader
til Rhesus.

3. – En trojansk höfding, fader
til Neoptolemus, och föreställd på en
tafla, som man såg i templet i Delphi.

4. – Ixions swärfader. Se
DEIONEUS.

EIR (Nord. M.), en Asynia, som
nämnes i den prosaiska Eddan, o.
säges wara den bästa läkare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free