- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
375

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Eleusinus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

375

at gå derifrän; o. Nero, så allsmägtig han war, wågade icke
genom sin närwaro ohelga Cereris tempel. – De belöningar som
utlofwades åt de inwigde, woro för stora, för at icke lycka
mängden och några politici med henne. Man lät dem skymta til en
gränslös lycksalighet. Gudinnorna, åt hwilka de woro helgade,
blefwo deras stöd, och inspirerade dem ofta när så behöfdes.
Allting lyckades för dem under deras lefnad; efter döden woro de
förwissade om hedersrummet på elyseiska fälten, då deremot den
orena skaran af vinwigde kastades i Tartaren. – Ingenting war
mera uttryckligt förbudet än at yppa mysterierna. At uppenbara
hemligheten eller höra den, ansågs lika brottsligt. Man wille
icke mer umgås med dem, hwilkas pratsjuka röjt så wördnadswärda
saker; de förwistes ur så sällskapslifwet; man undwek at wara
med dem på samma fartyg, at bo i samma hus, eller andas samma
luft. Inträde i templet war strängt förbudet för de profane och
twå unge Akarnanier, som wågat tränga sig in, straffades med
döden. – En tystnad, så wådlig at bryta, har kastat en
ogenomtränglig slöja öfwer det inre af dessa mysterier. Cicero
säger, at i allmänhet, återförda til deras sanna mening,
underrätta de oss snarare om tingens natur, än om Gudarnes.
Deraf skulle man kunna sluta, at föremålen för denna dyrkan,
förgudade i sednare tider, woro endast emblemer, som i första
början wisade, under en sinnlig bild, någon punkt af den
egyptiska theogonien, i hänseende til skapelsen af werldsalltet
och de warelser som bebo det.

ELEUSINUS gifte sig med Hyone, enligt somlige, o. med Cothonea,
enligt andra. Han war fader til Triptolemus, som äfwen säges
wara son af Celeus.

ELEUSIS, 1. – en hjelte som gaf sitt namn åt staden Eleusis. Han
sades wara son af Metturius och Daira; andre af Ogyges. 2. – En
stad i Grekland, der Ceres hade et tempel, och festen Eleusinia
hölls til hennes ära. Då staden belägrades, gaf den sig aldrig
åt fienden, utan med willkor at alltid wara i besittning af
templet och mysterierna. På fältet utanföre såg man en sten, på
hwilken Ceres hade set at försänkt i en djup sorg öfwer sin
förlorade dotter; och Callimachus talar i en hymn om brunnen
bredwid hwilken hon hwilade sig.

ELEUTHER, 1. – son af Apollo och Æthusa, gaf sitt namn åt staden
Eleutheræ i Bæotien. 2. – En musicus, som då han såg at Orpheus
och Museus föraktade at täfla, blef förklarad segerwinnare wid
pythiska spelen, för sin wackra röst. 3. – En af Cureterne, gaf
sitt namn åt staden Eleutheræ på Kreta.

ELEUTHERA, begrafningsplatsen för de fleste af Adrasti soldater,
som stupade på hans tåg emot Thebe.

ELEUTHERÆ, en stad som Bacchus lät bygga til minne af den frihet
han gaf åtta städer i Bæotien, innan han tågade til Indien.

ELEUTHERIA, 1. – Frihetens Gudinna. Se FRIHETEN. 2. – En liten
flod som rann wid et Junos tempel, 15 mil ifrån Mykenä, hwari
prestinnorna hemtade watten til offren. 3. – En fest til Jupiter
Eleutherii ära, til minne af den seger som Grekerne wunno, då
3000 Perser, anförde af Mardonius, blefwo slagne wid floden
Asopus. Den firades hwart 5:te år i Platææ genom kappkörningar
o. kämpalekar. Sedan firades den hwart år den 16 i månaden
Mæmakterion, til ära för de krigare som stupat för
fäderneslandet. På Samos hölls ock en fest af samma namn, til
Kärlekens ära. E. war annars en frihetsfest i Grekland och Rom,
som på wiss dag firades af trälarne för deras återwunna frihet.

ELEUTHERIUS, befriaren, et namn giswet åt Jupiter, til minne af
Grekernes seger öfwer persiska generalen Mardonius, o.
hwarigenom Greklands frihet blef tryggad. Bacchus dyrkades äfwen
under detta namn i Athén och Eleutheræ.

ELEUTHO, en Gudinna som wakade öfwer barnförlossningar. Se
ILITHYIA.

ELFVOR, se ALFER.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free