Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fannashiba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra. Den kan äfwen målas blind
ell. med förbundna ögon, wäpnad
med en lågande brand tagen ifrån altaret,
och upwiglande en folkmassa wäpnad
med pikar och brinnande bloss, at följa
honom och i hans spår sprida mord
och brand. I fonden af taflan kunde
wisas åtskilliga torturwerktyg.
FANNASHIBA (Jap. M.), et träd
som Japanerne plantera wid sina
tempel och pagoder; och när det är
gammalt, brännes det wid begrafningar.
FANOR, se STANDAR.
FANUM, en plats som wäl war
inwigd til et tempel, men der et
sådant ännu icke war upfördt. Alla
tempel kallades sedermera Fana, när de
woro inwigde af Pontifex, likaså de
monumenter som upfördes åt kejsarne
efter deras apotheos. Flere städer
kallades ock F., emedan de i början
warit platser för tempel eller kapell.
FANUN (Arab. M.), en kunglig
stad, i fabeltiden. Den war residens
för de gamla Solimanerne eller
Solomonerne, som regerade öfwer et slags
kreatur, olika menniskoslägtet.
FAQUIHI, en prestklass på
Madagaskar. Se OMBIASSER.
FARAN (Arab. M.),
Midianiternes berg i Arabien, som blef til stoft
wid åsynen af Guds majestät.
FARAN (Sinneb. l.). Faran
(danger) skiljer sig ifrån wådan (péril)
deruti, at den förra synes mindre än
den sednare. Derföre föreställes hon
gående utan bindel och med trygghet
öfwer en bro som är nära at rasa,
eller bredwid et hus som med sitt fall
hotar at krossa henne. Se VÅDAN.
FARBÖTE (Nord. M.), en jätte
och Lokes fader.
FARIMAN, se FATZMAN.
FARMAGUD, et Odins tilnamn.
FARMOR, et Cybeles tilnamn,
emedan hon ansågs såsom moder til
de flesta Gudarna, och, såsom
representant af Jorden, en gemensam
moder för alla menniskor. Se CYBELE.
FARNUS, en gud hos Romarne,
som förestod talegåfwan.
FAROGUIS (Ind. M.), en Indisk
cast, som lefwer i skogarna och endast
tilbeder Solen; de äta icke före än
de hafwa wisat henne sin dyrkan, och
wåga icke at taga en bit i munnen,
innan de sett denna stjerna. De tro
at menniskans lif uphör i döden,
hwarföre de ock lefwa såsom oskäliga djur,
utan skillnad på kön, ålder ell. slägtskap.
FARS (Mahom. M.). Under detta
namn inbegripa Turkarne den
gudomliga rättens pligter, och som äro af
högsta nodwändighet för at wara
angenäm för Gud och Hans profet, t.ex.
bönen, fasta och wallfarter til Mekka.
De skiljas ifrån sådana som man
utan synd kan underlåta, såsom
omskärelsen, det täta kullfallandet under
middagsbönerne, o.s.w. Se SUNNET.
FAS, en Gudinna som troddes lära
menniskorna at bedja om det som war
rätt och anständigt. Hon ansågs wara
den äldsta af alla Gudomligheter, och
är densamma som Themis eller Rättwisan.
FASCELINA, eller FASCELIS . se
FACELINA.
FASCINUS, en barndomens
skyddsgud, som bewarade för trolleri. När
en fältherre höll sin segerstring,
hängdes F:i bild under wagnen, på det
folkets afund ej måtte skada honom
(enligt Lindberg). Noel deremot
säger at bilden hängdes öfwer wagnen,
för at bewara triumfatorn för
högmod. Dess dyrkan war anförtrodd åt
Vestalerne. Det war et Priapi
tilnamn, eller snarare en bild af
Priapus sjelf. Se LINGAM.
1. FASTA. Den religiösa fastan
härleder sig ifrån urminnes tider. När
Porphyrius talar om Egyptierne,
försäkrar han at offren wid alla deras
stora fester föregingos af flera dagars
fasta; några warade sex weckor, de
minsta dagar, hwårunder de offrande
afhöllo sig ifrån kött, win, olja, bröd,
ja til och med wissa slags grönsaker.
Han tillägger, at under hela deras
lefnad, war en af deras förnämsta
omsorger at späka kroppen genom wakor,
tarflig föda och täta fastor. Man
fastade til Isis ära. Grekerne hade
äfwen sin religiösa återhållsamhets i mat
och dryck. Aristoteles berättar, at då
Spartanerne wille hjelpa en
af förbundsstäderne, anbefallte de en allmän
fasta öfwer hela deras område, utan
at ens undantaga husdjuren.
Athenarne hade flera fester, ibland andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
