Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Feronia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro lagens F., o. Zoroasters, hwilka
det åligger at genom förkunnandet af
denna lag åter uprätta naturens
Herres ära. Det är til förmån för dessa
F., som småningom frambragts dessa
andeliga o. kroppsliga warelser, hwilka
utgöra Ormuzds werld, hwaremot
Ahriman sätter elaka andar o. en werld
lika ond o. förderfwad som han sjelf.
FERONIA, skogarnes och
trädgårdarnes Gudinna, så kallad af fero, jag
frambringar, eller efter staden
Feronia wid foten af berget Soracte, der
hon hade et tempel. Lacedemonierne
skola hafwa fört hennes dyrkan till
Italien, der hon hölls i stor wördnad
och man offrade mycket åt henne,
utom et årligt offer på en wiss dag. En
gång hade elden antändt hennes heliga
lund, o. man wille rädda hennes
bildstod; men skogen började at skjuta nya
skott och grönska å nyo. Strabo
säger at hennes prester gingo barfota
på glödande kol, utan at bränna sig.
Horatius wisade henne sin wördnad
derigenom, at han twättade ansigte o.
händer uti en helig källa wid hennes
tempel. Frigjorde trälar ansågo henne
såsom deras Gudinna, emedan de i
hennes tempel fingo en hatt til
frihetstecken. På Augusti medaljer ser
man F:s hufwud med en krona, och
derföre kallades hon Philostephanos,
kronälskarinnan. Servius tror henne
wara densamma som Juno; och flera
inscriptioner tyckas bewisa det,
äfwensom hennes egenskap af Jupiter
Anxurs gemål. F:s hufwud krönt m.
lager o. drufwor ses på medaljer af
familjen Petronia.
FERTOR, en son, offrade heliga
offerkakor.
FERULA, se RISÖRT.
FERVERDIN (Pers. M.), ängeln
öfwer luften och wattnet enligt
Gebrernes tanke.
FESSONIA ell. FESSORIA,
Gudinnan för trötta resande. Krigsfolk
anropade henne i synn. under de
arbeten o. beswär som åtföljde deras yrke.
1. FESTER. Egyptier, Greker och
Romare hade sådana i månad. De
skulle hafwa trott sig ohelga dem, om
glädjen derwid blifwit störd genom
någon brottslings bestraffning. Man
krönte sig med blomster och undwek
ord af elak betydelse. Någon gång
öppnades fängelserna, o.s.w., men också
öfwerlemnade man sig åt den
skamligaste liderlighet.
2. – HOS EGYPTIERNE. Man har
anmärkt 6 af de förnämsta: 1. i
Bubastis, til Dianas ära; 2. i Busiris,
til Isis’ ära: 3. i Sais, til
Minervas ära; 4. I Heliopolis, för Solen;
5. i Butis, för Latona; och 6. i
Papremis, til Martis ära.
FESULA, en Nymf, som liknade
Gratierna, war en af Atlas’ döttrar
och Bacchi amma.
FETFA (Mahom. M.), en dom af
Mufti, på hwilken wanligen stå dessa
ord nederst: “Gud wet det bättre.”
FETISCHER, Gudamagter hos
Negrerne på kusten af Guinea, hwilka
omwexla efter presternes godtycke. De
tilskrifwa dem sin lycka, och göra til
deras ära libationer af palmwin. Det
första föremål som träffar deras
inbillning eller deras blickar, ware sig
en fluga, fågel, lejon, fisk, i synn, en
orm, stenar, träd, berg der åskan
slagit ner, blir en Fetisch eller
skyddsgud. De hafwa dem som äro ganska
små och bäras om halsen ell. i
armwecket; de besta i små metallbitar ell.
snäckor. Den dagen som swarar mot
de Christnes söndag, samla Negrerne
sig omkring et heligt träd, kalladt
Fetisch-trädet wid hwars fot de ställa et
bord utsiradt med qwistar, o. betäckt
med palmwin, ris o. hirs m.m.
Dagen tilbringas under dans wid
trummusik. Presten sitter bredwid et slags
altare och offrar åt F., tömmer
förmedelst en pipa i et kärl med en orm
uti, en wätska, hwarmed han
bestänker de närwarande. Ceremonien
slutar med bullersamma fröjderop. Detta
träd blir et Orakel, som man
rådfrågar wid wigtiga tilfällen. Til den
ändan gör man en pyramid af aska,
och planterar deri en qwist af detta
träd, den man wattnar mycket flitigt;
hwarpå F. icke underlåter at lemna
sitt swar genom en swart hund. En
ofantlig klippa, kallad Tabra, som
skjuter ut i hafwet i form af halfö,
är den allmänna F. på Cap Corso.
Man wisar den en utmärkt ära,
såsom chef för F. och den mägtigaste
ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
