Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fissiculatio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Turkarne, är et stort, fyrkantigt och
långt badkar eller basin, af sten
eller marmor, med många rörtappar,
som står midt på gården i en moské,
ell. under kringliggande portiker. Der
twå Mahometanerne sig innan de
göra bön, i öfwertygelse at denna
twagning utplånar deras synder.
FISSICULATIO, delning eller
klyfning af offerdjurets ineffwor, för at
af dem taga spådomar.
FISSUM, lefwerns båda flikar
förenade til en enda. Denna förening
erböd twenne stridiga spådomar.
FITTAZARS, trollkarlar hos
Negrerne på Cap-Vert.
FJALAR, se SKALDEKONST
(Nord. Myth.).
FJÄDRAR på hufwudet äro et
attribut för Muserne. Isis hade en
krona af strutsfjädrar, symbol af
billigheten.
FJÄRILEN (Sinneb. l.), en
symbol af dumdriftighet, lättsinnighet o.
ostadighet. Kärleken o. Nöjena
föreställas ofta m. fjärilwingar. Hos de
gamle war fjäriln äfwen en symbol af
själen, som Grekerne kallade Psyche.
På gamla minnesmärken ses Cupido
hålla en fjäril i wingarna, den han
plågar o. söndersliter. Han föreställes
äfwen hålla i ena handen sin spända
båge, och i den andra en brinnande
fackla, hwarmed han bränner
wingarne på en fjäril.
FJÖLNER (Nord. M.) den
fördolde, ett af Allfaders namn.
FJÖRGWIN ell. FJÖRGYN (Nord.
Myth.) är en skaldisk benämning på
Jorden. F. war äfwen fader åt Odins
gemål Frigga.
FLAGA (Skand. M.), en elak fé
eller trollgudinna, som red på en örn.
FLAMEN, prest som war tilsatt för
at tjena en wiss Gud, af hwilken han
derföre fick sitt tilnamn. Således fans
en F. Dialis. Martialis, Quirinalis
o.s.w. Numa Pompilius tilsatte
först tre sådana Flamines, af hwilka
den för Jupiter kallades Dialis, den
för Mars Martialis, o. den för
Romulus fick namn af Quirinalis.
Sedan blefwo flere Flamines tilsatte. De
hade sitt namn af tofsen i deras
röda fårskinnsmössa, och som war gjord
af trådar (fila). Deras antal steg
slutligen til 15, hwaraf de tre förste
kallades Majores, o. de 12 andre
Minores samt woro Plebejer. De
waldes af romerska folket i Comitia
Curiata, och inwigdes af Pontifex
Maximus, sedan wissa högtidliga
spådomstecken blifwit tagna, hwarefter
sådane prester fördes ifrån föräldrarne
såsom ifrån en fiende. Deras döttrar
sluppo at bli Vestaler.
FLAMEN DIALIS, en Jupiters prest
i Rom. Han innehade första rangen
ibland presterna, och gick wid
högtidligheten närmast Pontifex Maximus o.
Offerkonungen. Han hade rättighet at
bära toga prætexta, sitta på Sella
Curilis, nyttja guldring, hafwa en
lictor framför sig, och wid wissa
tilfällen fick han aflösa bojor på
missdådare, samt hindra at de spösletos,
om de händesewis funnos på wägen
der han gick fram. Det war alltid
ifrån hans hus man hemtade elden til
offren. Det war han som wälsignade
arméerna, o. uttalade beswärjningar
och förbannelser emot fienden. En
liten oliveqwist satt i ändan af mössan,
för at utmärka det han medförde frid
öfwer allt hwar han kom. Men också
war han underkastad besynnerliga
lagar, dem Aulus Gellius åt oss
bewarat. 1) Fick han icke rida; 2) icke se
en i slagordning upställd armé utom
Pomærium ell. staden Rom; derföre
waldes han också aldrig til Consul,
emedan desse anförde arméerne; 3) ej
swärja eller twingas til edgång; 4)
ej bära ring, som icke på et wisst sätt
war med hål genomborrad; 5) ej
bära annan eld utur sitt hus,
Flaminia, än den som skulle nyttjas wid
offren; 6) om någon bastad o. bunden
person kom in i hans hus skulle han
genast lösbindas, bojorna föras genom
inre gården af huset ända up på
taket, och derifrån nedkastas på gatan;
7) han fick icke hafwa någon kant på
sin prestmössa, gördel ell. annorstädes;
8) om en brottslig bortfördes för at
slita ris ell. spö, men gjorde knäfall
för F. och begärte förskoning, war
det en synd at låta honom den dagen
undergå straffet; 9) blott en fri man
fick afklippa hans hår; 10) han fick ej
röra wid getter, rått kött, murgröna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
