Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Florales ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med fransar. Den man ser i
galleriet i Florens, är nästan naken, och
utmärkt genom en nyplockad
blomsterbukett. Flora i sarnesiska palatset är
mera klädd.
4. – Pompeji frilla, så
namnkunnig för sin skönhet, at hennes bildstod
upsattes såsom modell i Castor o.
Pollux’s tempel. Det war förmodligen
denna bild, som höll i handerna ärt-
och bönblommor, emedan wid
Floralia kastade Ædilerne ut ibland
folket skidfruft och grönsaker.
FLORALES (Ludi), högtidligheter
i Rom til Floras ära. De börjades
d. 28 April och warade til d. 3 Maj.
Floralia firades wid samma tid.
FLORALIA, lekar eller skådespel til
Floras ära, hwars dyrkan fördes til
Rom af Sabinernes konung Tatius,
och ofta woro afbrutna. De
förnyades icke oftare än wid befarad
misswäxt, eller då sibyllinske böckerne
påbödo dem. Först i Roms år 590
blefwo dessa lekar årliga, wid tilfälle af
flera års misswäxt, och som blifwit
bebådad af kalla och regniga wårar.
För at blidka Flora o. erhålla en
rikare gröda, befallte Senaten at F.
årligen skulle firas i slutet af April.
De firades om natten wid fackelsken,
på patriciska gatan, der en rymlig
Circus låg. Derwid rådde en skändelig
liderlighet; ej blott de oanständigaste
wisor sjöngos, der samlades ock wid
flöjtmusik alla stadens skökor, som
alldeles nakna otäckade sig utan blygsel
inför folkets ögon. Den sedesamme
Cato gick derifrån en dag, för at icke
störa allmänhetens nöjen. Suetonius
berättar at kejsar Galba wid et slikt
skådespel låtit elefanter dansa på lina.
FLORALIS, Floras Flamen ell. prest.
FLORIDA, ett af Junos tilnamn.
FLORIFERA, et Cereris tilnamn.
FLUGOR. De dyrkades i
Akarnanien. Ackaroniterne offrade rökelse åt
den Gud som sörjagade dem. Se
BEELZEBUTH. Grekerne hade ock sin
flugkonung. Se MYAGRIUS.
Ælianus säger at flugorna drogo sig
sjelfmant tilbaka wid olympiska spelen o.
flögo öfwer Alphæus, til qwinnorna
på andra sidan: samt at uti Apollos
tempel i Actium, då högtiden
instundar, offras en oxe eller tjur åt
flugorna; de slå sig ner på slagtoffrets
blod, och så snart de äro mätta,
flyga de sin wäg; då deremot flugorna
i Pisa flyga friwilligt bort, o. tyckas
ådagalägga den wördnad de hysa för
Gudomligheten. Det war dessutom et
tempel i Rom, der, enligt Plinius,
F. aldrig kommo in, och det war
den segrande Herkulis. Herkules
anställde en gång et offer åt Jupiter,
men kunde aldrig få bort flugorna;
och Theophilus Paracelsus påstår, at
Jupiter sjelf hade icke den magten.
– På offren til Moloch, Astaroth o.
andra hedniska afgudar, flogo
flugorna alltid ned i en otalig mängd; och
Judarne ansågo såsom et lyckligt
förebud, at aldrig någon fluga
träffades i Salomos tempel. – På
Bæotiernes medaljer woro F. föreställda.
FLUONIA. Under detta namn
åkallades Juno af qwinnorna, dels under
deras rening, dels när de lågo i
barnsäng.
FLUVIALES, flodnymfer.
FLYGTIGHETEN (Sinneb. l.). Hon
håller en wäderflögel, bild af dess
ostadighet, och et timglas hwari
sanden rasar öfwerända, för at utmärka
huru F. icke känner tidens wärde. –
Hon kan äfwen afmålas såsom en fri
och otwungen flicka; et tunt flor
betäcker henne mindre, än det pryder
henne; hufwudet prålar med perlor
och fjädrar, symbol af fåfängan; hon
trampar på instrumenter för
wetenskaper och konster, och wänder ryggen
åt Minnets tempel. Hela hennes
sysslosättning är at fasttaga en fjäril,
som fladdrar omkring en rosenbuske,
wid hwars fot ligger Okunnigheten,
som klappar händerna åt F.
FLYKTEN, en allegorisk
Gudomlighet. Hon war graverad på
Agamemnons sköld, wid sidan af den
förskräckliga Gorgonen.
FLÄDERMÖSS (Amer. M.).
Caraiberne anse dem såsom goda änglar,
hwilka nattetid wårda deras hus; o.
kalla helgerånare alla som döda dem.
Se CHEMENS.
FLÖJTEN. Skalderne säga at den
upfans af Apollo, Mercurius,
Minerva eller Pan. De woro af olika
former: krokiga, långa, små, enkla eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
