Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Frankrike ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
at rådfråga de döde; andra woro
bestämda för evocations-ceremonien.
Pausanias begaf sig sjelf til Heraklea o.
derifrån til Phigalia, för at i ettdera
templet framkalla en skugga som
förföljde honom. Periander, tyrann i
Korinthus, ingick i et sådant tempel hos
Thesproterne, för at rådfråga Melissi
Maner. De nedfärder til underjorden,
som skalderne låta sina hjeltar som
oftast göra, såsom Orpheus, Ulysses o.
Æneas, hafwa säkert ingen annan
grund än de evocationer som
ryktbare man fordom, företogo, antingen af
öfwertygelse, eller för at gifwa sina
företag en wiss anstrykning af
religiositet. För öfrigt war det icke själen
man framkallade; det war et slags bild,
af Grekerne kallad Eidolon, och som
war et medelting emellan kropp och
själ. Trollkarlarne efterträdde snart
de lagliga tjenarne, och anwände
under sina evocationer de galnaste o.
wederstyggligaste konster. De gingo til
deras grafwar, hwilkas Maner de wille
framkalla; eller snarare, enligt
Svidas, läto ditföra sig af en wädur som
de höllo i hornen, och som kastade sig
fram stupa, så snart han kom fram.
Som denna swartkonst wanligen
wände sig til elaka gudamagter uti dessa
evocationer, utfirades altarena m.
cypressgrenar och swarta band; man
offrade swarta får; underjordiska hålor
woro de tempel som inwigdes åt
denna infernaliska gudstjenst. Midnatten
war tiden för offringen; o. utom barn
ell. fullwäxta personer, offrades tuppar.
FRANKRIKE (Sinneb. L). Målare
hafwa föreställt detta rike under
symbolen af en qwinna med sluten krona
på hufwudet, spira i handen, o. klädd
i en blå mantel beströdd med gyldene
liljor. – I krigssalen i Versailles har
Le Brun målat F. såsom en qwinna
sittande på skyar, med hjelm på
hufwudet, purpurfärgad robe, o. blå
mantel med gyldene liljor; i ena handen
håller hon en sköld m. konungens
porträtt med lagerkrans på hufwudet, o.
med andra handen kastar hon
åskstrålar. I Fredssalongen har han äfwen
föreställt F. Det är en drottning som
sitter i en silfwerchar, buren af en
himmelsblå glob. Hon har guldgult
hår och kunglig krona; i ena handen
håller hon en spira, o. stöder den
andra på en stöld prydd m. 3 gyldene
liljor. – Miguard har utmärkt F:s
Genius genom et barn med blå
mantel öfwer axlarna o. en lilja i handen.
FRANCION ell. FRANCUS, en
romanhjelte, som tros wara son eller
sonson af Hektor, och Franska rikets
grundläggare.
FRANÅNGER, en fors , se LOKE.
FRAUS, se BEDRÄGERIET.
1. FREDAGEN war af de gamle
helgad åt Venus.
2. – (Musulm. M.) För Mahometanerne
är F. detsamma som lördagen för
Judarne, och söndagen för de Christne.
Då göra de morgonbönen något längre
än wanligt, och i moskén, i stället f.
hemma. I öfrigt afhålla de sig ej
ifrån arbete. Handlande hafwa sina
bodar öppna, och handtwerkare arbeta
såsom wanligt. De äro icke
samwetsgrannare på deras andra arbetsdagar.
Hwad F:s firande angår, tilskrifwa
somlige det Mahomets intåg i
Medina på en F.; andre, mera
sannolikt, påstå, at fordom war F. hos
Araberne helgad åt deras högtidliga
sammankomster, o. at Mahomet wille
ingenting förändra i detta bruk.
FREDEN (Sinneb. l.), en alleqorisk
Gudomlighet, dotter af Jupiter
och Themis. Aristophanes gifwer F.
til följeslagarinnor Venus och
Gratierna. Athenarne helgade åt henne et
tempel samt upreste bildstoder; men
hon firades ännu mera hos
Romarne, som på den heliga wägen byggde
det största och prägtigaste tempel som
fans i Rom. Detta tempel, som
börjades af Agrippina o. fullbordades af
Vespasianus, erhöll det rika byte som
han och hans son hade röfwat ur
Jerusalems tempel. I F:s tempel
församlades alla konstnärer, för at
twista om sina företräden, på det at i
Gudinnans närwaro all bitterhet måtte
förwisas ifrån deras twister. Galenus
säger, at de sjuke hyste et synnerligt
förtroende til henne; också såg man
alltid i F:s tempel en nästan otalig
skara af sjuklingar, ell. folk som
gjorde löften för sina sängliggande
wänner; och denna folkmängd gjorde at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
