Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Frej ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det ofta upstod gräl i sjelfwa F:s
tempel. Före Vespasiani tid hade F. både
altaren, gudstjenst o. bildstoder i Rom.
Hon föreställes med et mildt
utseende, et fullhorn i ena handen o. en
oliveqwist i den andra; stundom håller
hon en caducé, en omwänd fackla o.
sädesax, samt i barmen Plutus såsom
barn. På en af Augusti medaljer
håller hon i ena handen en oliveqwist,
och i den andra en brinnande fackla,
hwarmed hon antänder en wapentrofé.
En annan medalj af Servius Galba
föreställer F. sittande på en thron m.
en oliveqwist i ena handen, och
stödande den andra på en klubba. På en
Vespasiani medalj är hon omgifwen
af oljoträd, och har til attributer en
caducé, et fullhorn och en axknippa.
På en Titi medalj är det en
Pallas-figur, som i ena handen håller en palm
och i den andra en stridsyxa. På en
Claudii medalj är F. en qwinna som
stöder sig på en caducé omslingrad af
en orm; hon håller handen för
ögonen, at icke se det gift han utspyr.
En lans eller Herkulis klubba i
handen utmärker en fred wunnen genom
wapenstyrka o. mannamod. På en
basrelief i Villa Albani ses F. under bild
af en qwinna, som håller en caducé.
Man ger henne äfwen stora wingar,
såsom åt Segern. Oblodiga offer, som
göras åt F., utmärkas genom låren
af et djur som ligga på et bord. Et
fredsslut kan föreställas genom Jani
tempel, hwars portar då tilslötos.
»Man skulle kunna, säger
Winckelmann, låna bilden til en fred
tryggad genom kärleken, eller stadgad
genom et ägtenskap mellan de kriganda
magterna, från detta wackra distichon:
Militis in galea nidum fecere columbæ:
Apparet Marti quam sit amica Venus.
et dufbo i en hjelm. Af twå personer
som afsluta et fredsfördrag, kunde den
ene hålla en caducé och den andre en
thyrs, hwars spets omwirad med löf,
skulle wisa at den ej är ämnad at såra.«
FREJ, FREIR (Nord. M.), Niords
son, nämnes i prosaiska Eddan såsom
den ypperligaste af Asarne. Han
rådde öfwer regn och solsken samt
jordens gröda, och honom anropade man
om god årswäxt och fred. Han råder
ock öfwer menniskors egendom. – Om
Frejs frieri sjunges i poetiska Eddan:
Frej har satt sig i Hlidskjalf, fått se
den sköna Gerda, o. blifwit kär. Han
sitter ensam i långa salar, til dess
Skirnir tilbjuder honom at hemta Gerda,
om han will lemna honom sitt swärd.
Med detta, Draupner och 11
guldringar, rider Sfirnir på F:s häst til
Jotunheim, will köpa Gerda m.
guldet, men måste böja hennes hjerta
genom de grufligaste hotelser och hårda
konster, til at lofwa Frej kärlek. –
Prosaiska Eddan anför: Gymer hette
en man, hwars hustru war Örboda,
af Bergreseätten. Deras dotter war Gerda,
den skönaste af alla qwinnor.
En dag, då Frej gick i Hlidskfalf, o.
skådade omkring hela werlden, fick han
i norr se wid en gård et stort o. skönt
hus. En qwinna gick ditåt. o. då hon
uplyfte händerna för at öppna
dörren, gåfwo både luft o. watten
återsken af dem, o. hela werlden blef
deraf uplyst. Det straff fick Frej för sin
förmätenhet at sätta sig i Odins
högsäte, och han gick bort ful af älskog.
Då han kom hem, talte han icke,
hwarken sof eller drack, och ingen wågade
at tala til honom. Niord lät då kalla
hans skoswen Skirnir, bad honom gå
til F., och fråga på hwem han war
så wred, efter han icke talte m.
någon. Skirnir sade at han skulle gå, fast
ogerna, då det war at förmoda at han
skulle få et obehagligt swar. När han
kom til F. och frågade honom
hwarföre han war få dyster, at han ej wille
tala, swarade denne, at han hade sett
en skön qwinna, i hwilken han blifwit
så intagen, at han icke kunde lefwa,
om han ej finge äga henne. Du skall,
tillade han, strax fara bort o. fria til
henne för mig, och föra henne m. dig
hit, antingen det är med ell. mot
hennes faders wilja. Ditt beswär skall
nog blifwa belönadt. Skirnir
swarade: at han skulle uträtta detta
ärende, men med willkor, at Frej skulle
lemna honom sitt swärd, som war så
godt, at det sjelft fägtade. F. gjorde
derwid icke någon swårighet, och gaf
honom swärdet. Skirnir for åstad o.
friade til Gerda, som lofwade at nie
nätter derefter komma til Barö, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
