Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Friheten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma som Freia, ehuru man af dem
gjort twå särskilta personer.
FRIHETEN (Sinneb. l.), en
namnkunnig Gudinna hos Greker och
Romare. På aventinska berget i Rom
hade hon et tempel hwilande på
kopparpelare och prydt m. dyrbara
bildstoder. Det war upbygdt af Tiberius
Gracchus, med en förgård kallad
Atrium Libertatis. F. föreställdes der
under bild af en Romerska, hwitklädd,
med en spira i högra handen, en mössa
i den andra, och en katt wid
fötterna. Gudinnorna Adeona och Abeona
åtfölja henne. Mössan hade afseende
på det romerska bruket, at låta en
sådan bäras af den slaf som skulle
försättas i frihet; o. katten tål icke
något twång. Alaner, Vandaler,
Suaver och de gamle Bourguignonerne
förde äfwen en katt i wapnet. I st.
för spira håller F. stundom i handen
et spö, kalladt Vindicta, hwarmed
Lictor slog sagta 2 ell. 3 gånger på en
träls hufwud, och med flata handen
på kinden, när han af Prætor skulle
frigöras. Man har äfwen medaljer,
der F. håller i ena handen en kludda
lik Herkulis, o. i den andra en mössa
med omskrift: Libertas August. ex
S.C. När man wille uttrycka en
frihet förwärfwad genom tapperhet,
tillades et sönderbrutet ok. Detta
attribut finnes på en af Heliogabali
medaljer. På en medalj öfwer Brutus,
har F. til attribut en mössa emellan
twå dolkar, m. omskrift: Idibus
Martiis, d.15 Mars, samma dag Cæsar
blef mördad. F., som återställdes åt
romerska riket, Libertas restituta, är
på en af Galbas medaljer föreställd
såsom en knäfallande qwinna, den
kejsaren, klädd i toga, uplyfter med
högra handen, för at lemna i händerna
på Rom, under bild af Pallas i full
rustning. – I sednare tider är F.
stundom utmärkt genom en fågel som
flugit ur buren, eller som flyger bort
med snöret hwarmed han warit
bunden. Ripa gifwer F. dessa tre
emblemer: I. en hwitklädd qwinna, som i
högra handen håller en spira, och en
hatt i den wenstra; 2. en qwinna, som
håller en hatt o. en klubba; 3. äfwen
en qwinna som håller en hatt o.
trampar på et sönderbrutet ok. Gravelot
har målat F. gående, emedan hennes
karakter är at wara i en oafbruten
werksamhet. Flera attributer wid
fötterna utmärka, at hon är en moder
för kunskaper o. konster, som efter
henne kallas Fria. Han har dertil lagt
flyttfåglar och seglande skepp. I st. f.
hatten nyttjar Cochin en mössa upsatt
på spetsen af en pik.
FRIKOSTIGHETEN (Sinneb. l.), en
allegorisk figur, hwars emblem är en
qwinna, som i ena handen bar et
ymnighetshorn fullt m. perlor, ädla
stenar, medaljer o. d., och med den
andra utdelar guld- och silfwerpjeser.
Man gifwer henne äfwen flera öppna
pungar. På romerska medaljer bär
hon en fyrkantig tafla, genomstucken
med et wisst antal punkter, som
utmärka den myckenhet af spannmål,
win eller penningar kejsaren gaf
folket eller soldaterne. På en medalj af
Pertinax håller F. et fullhorn i ena
handen, och i den andra denna tafla,
tecknad med åtskilliga siffertal. En af
Adriani medaljer föreställer henne
tömma et fullhorn. Se ÄDELMODET.
FRISCO, fredens o. nöjets Gud hos
Sachsarne. Han föreställdes under
skapnad af en fröjdefull frodlem.
1. FRISO ell. STAVO. Under detta
namn hade Jupiter et tempel i
Frisland, der en lefwande menniska
årligen åt honom offrades.
2. – (Celt. Myth.). En romanisk
hjelte, som Frisländarne säga wara
son af Adet, Prasiernes konung i
Indien, o. som, förföljd af honom, gick
öfwer til Alexander den Store o. kom
öfwer til Tyskland med sina bröder,
Saxo o. Bruno, samt gaf sitt namn
åt Frisland.
FRISTAD war et heligt rum eller
tilflyktsort der man sökte o. fann
beskydd; dit frie och trälar, som woro
skuldsatte eller begått hwad brott som
helst, togo sin tilflykt, och hwarifrån
ingen emot lagarne fick m. wåld taga
dem. I Grekland inrättades den
första F. af oraklet i Dodona, som
befallte Athenarne at til lifwet skona
alla dem, som sökte en tilflykt wid
Areopagens Gudars altaren. Andre säga,
at det war Herakliderne, som upläto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
