Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Freja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
der hålla bröllop med F. Då Skirnir
kom och berättade utgången, qwad F.:
Lång är en natt,
längre äro twenne;
huru då uthärda trenne?
Ofta en månad
kortare mig tycktes,
än trånadsnatten halfwa.
Här finne wi orsaken hwarföre F. war
obewäpnad, då han slogs med Belje,
och dräpte honom med et hjorthorn.
Likwäl war olyckan icke så stor i ans.
til Belje: honom kunde F. ha dräpt
med sin hand; men wärre skulle det
bli för honom, genom saknad af
swärdet, när Muspels söner foro at strida.
– Prosaiska Eddan låter F. äga och
rida på galten Gullinborste; men af
Skirnirs resa ses at han också hade
en häst, så framt icke dermed förstås
samma galt. – Hans borg kallas i
Grimnismal Alfheim, o. säges wara
honom gifwen i Tannfe (tandgåfwa);
samma qwäde tillägger honom det bästa
af alla skepp, Skidbladnir, och säger at
dwergarne Iwalds söner frambragt
och gifwit honom det i tidens början.
– I Wöluspa har Frej namnet:
Beljes strålande bane, och den prosaiska
Eddan kallar honom lika med Niord,
samt Wanagud och årswäxtens Gud.
FREJA (Nord. M.), Niords dotter,
war, enligt den prosaiska Eddan, den
härligaste af Asyniorna. Hon ägde i
himmelen den boningen som hette
Folkwang, och henne tilborde hälften med
Odin af de wapendöde. Hennes sal
Sessrymner war stor och skön, o. hon
åkte med twå kattor för wagnen. –
Hon war dem bewågen som åkallade
henne. Man tilbad henne i
älskogswärk, o. ursprungligen war hon
symbol af den rena himmelska kärleken.
Derföre war hon Odins synnerliga wän
och gift med Odr. Men sedan
Gullweig war bränd och Thursa-Mor fått
inträde bland Asarne, förråddes F. åt
Jotarne, och nu förblandades hon m.
Kättjan. – Loke förebrår henne på
Ägirs dryckesgille, ej blott at hon
slösat sin högsta gunst på alla Asar o.
Alfer, utan äfwen at hon upwiglat
alla Gudarne mot sin broder. – I
Hyndlas sång tillägges F. galten
Gullinborste, och i Herwarar saga helgar
konung Heidrek en galt med
guldskinande borst, kallad Sonargaltr. – I
Tryms qwäde säges F. äga en
fjaderhamn. – I prosaiska Eddan heter det:
hon är gift med en man, som kallas
Odr. Deras dotter Hnoss är så
wacker, at hwad som är skönt o. dyrbart,
får efter henne namn af Hnoss. Odr
for långwäga bort. F. gråter öfwer
hans frånwaro, och hennes tårar äro
rödt guld. F. har många
benämningar, ty hon forändrade sitt namn
efter de särskilta folkslag, til hwilka hon
kom då hon sökte efter Odr. Hon
heter Mardöll, Hörn, Gefn, Syr och
Wanadis. – Oaktadt hon war Odrs
Maka, nämnes hon Mö öfwerallt i
eddiska mytherna.
FREJER, se FREJ.
FREKE (Nord. M.), en af de twå
ulfwar, som matades af Odin.
FRESTELSEN (Sinneb. l.). En ung
och wacker flicka i okonstlad drägt. På
knäna håller hon et kärl m. eld, den
hon lagar om o. underhåller. En swart
och ful Genius bjuder henne
penningar och grannlåter, och en hwit,
behaglig Genius söker öfwertala henne
at emottaga en palm: hon tyckes
tweka i walet.
FRIA WILJAN , se WALFRIHET.
FRIG, FRIGGA (Nord. M), war
dotter af Fjörgyn, Odins maka o.
Balders moder. Hon war den förnämsta
och wisaste af Asyniorna, kände alla
menniskors öden, och ägde den
mycket sköna salen Fensal. I Disarsalen
wid hennes fötter underhölls en ewig
eld, som wårdades af sköna
Horga-brudar (tempelkbrudar), hwilka äfwen
nämndes Alrunor (alltrönande), och
Gydjor (gudinnor), emedan de gåfwo
gudaswar. – Sedan Odin föreställdes
blott såsom krigsgud, afdildades hans
maka, föreställande fruktsamheten, uti
Upsala tempel på Thors wenstra
sida, med swärd och båge, en månlik
krona, o. båda könens distinctionstecken.
F:s fest firades i Febr. månad, o.
kallades Disa-Ting ell. Distingen,
emedan Riksdag då äfwen hölls. Öffren
derwid woro för god årswäxt, o.
bestodo i synn. i den så kallade
julgalten. Denna wara förfäders andra
stora fest firades med mindre stojanhe
glädje. – F. lär således wara
densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
